Dålig dag...

 
Dåliga dagar måste man ju ha tyvärr. Idag har varit en sån dag. Jag är så jävla less på sömnbristen som ingår i att ha en bebis, och eftersom jag jobbar heltid och Toshi jobbar 24 timmars skift kan det gå nån vecka mellan sovmornarna.... Suck. Sen att jag stress sover i jakten på att få tillräckligt med sömn och de  faktum att det känns som att angelica vaknar så fort jag gått in i djup sömnen gör inte saker bättre. På jobbet har jag dagligen mellan 24-28 två åringar att ta hand om. Ljudnivån är på max med en assisterande lärare som har en röst som kan höras på mils  avstånd. Sommaren har varit ett riktigt plågoris, fuktigt,varmt och rent förjävligt. Kom på jobbet idag och fick order om att göra en katastrof övning med barnen eftersom Nordkorea sköt ännu en missil  över Japan imorse.... Hemma är jag irriterad på "jiijii" ( farfar) som nästan tycks ha glömt bort Alex och bara bryr sig om angelica. Det är ju givetvis bra att han är så förtrollad av henne, men det är bara för mycket. Jag misstänker att Alex är lite svartsjuk på angelica då det kommer till jiijii,något jag verkligen försökt undvika i min och hans relation...
 
Behövde bara skriva av mig lite. Ska jaga den där sömnen nu..
 
 

Mitt hem

Vi köpte ny tv till nedervåningen nyligen, och det lade till en bra touch av den lantliga stilen jag försöker få här hemma :
 
Den kan stå på ben också men marodören (Angelica) var givetvis där direkt och vred och skruvade på knappar och dylikt, så vi tog av benen och ställde upp den på skåpet istället 😀
 
Såhär ser den ut med ben:
 
 
Och såhär ser det ut på nedervåningen nu :
 
 
På soliga dagar älskar jag verkligen mitt kök 😊 :
 
 
Och min ständigt växande te hylla bringar mig mycket lycka 💗:
 
 
Det här är det senaste tillskottet i min te - samling:
 
 
Sist men inte minst så köpte jag en ny liten vattenflaska åt Angelica nyligen 😊 visst är den söt? 💗
 
 
 
Mata ne! 
 
 

Angelica 11 månader

Angelica blir 11 månader idag!  Min lilla ängel (😈) 
är väldigt "med" för din ringa ålder och lever med ständig "eld baki röven". Det är väldigt påfrestande att försöka hålla hemmet i dem standard jag vill när jag har henne med. Hon går "krabbgång" väldigt duktigt om hon har något att hålla i sig i, och susar fram på golvet på alla fyra 😀 hon älskat för övrigt att borsta tänderna 😂
 
 
Mata ne! 
 
 
 
 

Vecka 13 (ett gammalt opublicerat inlägg)

Jag hittade det här inlägget bland mina utkast. Jag tänkte att jag publicerar det igen. Usch, som jag inte vill göra om en till graviditet. Att jag kom ur den senaste levande verkar som ett under nu när jag läser detta inlägget... Man glömmer verkligen hur jobbigt allt var så fort det är över! Here we go :
 
Jag är nu inne i vecka 13 och illamåendet har börjat ge med sig lite vissa dagar. Det är inte helt borta, men jag har till och med haft EN kräkfri dag nu äntligen, faktiskt i mitten av vecka 12. Och idag har jag inte heller behövt kräkas något, plus att jag kunnat äta lite choklad äntligen! ( jag som är värsta choklad monstret har verkligen saknat att kunna njuta av en god chokladbit då och då) Så jag hoppas verkligen att detta är ett tecken på att den värsta tiden får vara över och att jag från nu får uppskatta och njuta av min graviditet. Jag har sedan starten tappat ungefär 6 eller 7 kilon, vilket inte är konstigt i och med att jag kräkts mellan 3 till 10 gånger per dag ( 10 gånger var en av mina värsta dagar, har inte haft så många fler av de tack och lov. Men 3 gånger per dag har varit standtard under en lång tid...) Inte så lätt att behålla något hull då inte.
Tyvärr har min huvudvärk gjort sig mer påmind nu, kanske för att illamåendet har stidig åt sidan lite som jag känner av huvudet? Jag får migrän ungefär 1 gång per vecka, och i förra veckan blev det så jobbigt att jag var däckad ca 1 1/2 dag med sprängande och ihärdig huvudvärk, vilket gjorde att jag inte kunde äta över huvudtaget. När denna helvetesvärk äntligen gav med sig mådde jag så fruktansvärt illa att det jag faktiskt tvingade mig själv att äta kom upp i princip samma sekund jag reste mig från stolen. Han knappt springa på toan. Fy fan. Jag var så sjukt trött efter den dagen eftersom min kropp inte fått näring under dessa 2 1/2 dagar, plus den fysiska påfrestningen att vara utsatt för sån smärta under så lång tid, att jag bara inte kunde göra något alls. Men äntligen lyckades jag äta lite smörgås gjord på vitt bröd utan att magen skulle vända sig i samma sekund, och nu äntligen kan jag äta normalt igen. Jag har haft en till sväng med huvudvärk, men det blommade aldrig ut och blev äkta migrän. Tyvärr har jag åkt på en förkylning så jag har lite lätt huvudvärk plus en näsa som känns som att den brinner, men inte mycket jag kan göra åt det. Har iallafall kunnat vara ledig från jobbet de två sista dagarna, och nu börjar våran spring break så jag är ledig i ungefär 9 dagar till :) Sweet! Hoppas att jag under denna tid kommer bli ännu piggare så att det blir lättare att arbeta för mig. Måste verkligen trappa upp timmarna nu.
 
Vi hade läkar besök för bebisen förra Lördagen och det är en hesmkt livlig liten krabat där inne. Snurrade runt ett helt varv inne i magen under 3D ultraljudet. Det var riktigt fantastiskt att se. Om det är en flicka där inne befarar jag att lillan kommer bli lika aktiv och busig som jag var som liten, vilket känns lite skrämmande ;) Haha :)
 
Dags av avsluta det här inlägget nu,
 
 

Angelica- kort och gott

 Angelica 5 månader 
 
 
 
 
 
 
Vi for hem till Sverige för första gången. Angelica började äta gröt och sitter stadigare med stöd. 
 
Angelica 6 månader 
 
 
Vid 6 månaders ålder lärde hon sig att vända sig från mage till rygg och rygg till mage. 
 
Angelica 7 månader 
 
 
Nu sitter hon rätt stadigt själv utan stöd. Blir duktigare på att äta mat och gröt. Vid 7 månader tittar första två tänderna på underkäken fram. Hon har även blivit rätt duktig på att plocka upp föremål med tumme och pekfinger 👉
 
Angelica 8 månader
 
 
Åtta månader... Nu kryper Angelica duktigt och börjar även dra sig upp stående om hon har något att ta tag i.  
 
Angelica 9 månader
 
 
 
 
 
 
 
Två tänder på överkäken gör entré. Hon blir nu mer och mer livlig och vill upptäcka och utforska allt. 
 
 
Angelica 10 månader
 
 
Nu är Angelica snäppet till jobbig och en riktig pain in the ass. Hon gör allt hon inte är tillåten att göra och som innebär en vis risk för eventuell skada. Hon går sidledes i krabbgång om hon har något att hålla i sig i. 
Hon öppnar flitigt dörrar och drar ut allt innehåll. Favoriten är att dra ut sladdar ur vägg kontakten. Klättra på soffan är en utmaning hon allt oftare antar. Och får hon nu ute tillåtelse att göra alla dessa döds önsknings aktiviteter blir hon fly förbannad och låter dig veta detta genom att försöka spräcka glas med bara rösten. Det är min älskade lilla ängel såhär vid 10 månaders ålder. 
Till det mer positiva hör att hon är så himla söt och att jag inte skulle kunna leva utan henne. 💖
 
Mata ne! 
 
 
 
 
 
 

senaste månaderna

Och så har det gått typ hundra år sedan jag skrev sist igen. Allt har liksom kommit I vägen... Jobbstart, livlig bebis, trötthet och så uselt tangentbord på både plattan och telefonen. Jag har helt enkelt inte haft varken ork, tid eller tålamod att försöka mig på att skriva ett helt blogginlägg. Jag men nu äntligen har jag laddat ner en ny keyboard till min telefon, och det går sannerligen snabbare och enklare att skriva nu! Vilken lättnad 😇 för jag vill verkligen skriva på min blogg. Dock hinner jag inte skriva mera nu, för det är hög tid för mig att slå igen mina ögon och vila kroppen för natten innan min lilla ängel vaknar upp för sin nattmjölk och sedan gör dag som vanligt kl 05. Usch jag är knappt människa numer. Men för att göra mitt första inlägg på gud vete hur länge lite roligare så lägger jag upp en random bild också 😄 mata ne! 
 
 
 
 
 

Lite nytt hemma 😇

Äntligen hittade vi ett nytt matbord: 
 
 
Jag är supernöjd! Lite mindre bord än vårt förra, men det gör att rummet känns lite rymligare 😇 
 
Sen gjorde jag om lite andra ytor med: 
 
 
Och : 
 
 
Sakta men säkert börjar allt falla på plats här hemma 😇😇💗
 
 

Ängeln 4 månader gammal

Så blev det den 26:e igen, och min lilla ängel har blivit hela 4 månader gammal. Nu får hon ju faktiskt börja äta gröt, vilket jag ser mycket fram emot då jag far hem till Sverige. Där ska jag som sagt köpa in massor av gröt och välling som jag ska ta med mig tillbaka till Japan. Och där ska Angelica få prova gröt för första gången! Det ska bli så roligt att se hennes reaktion när hon för första gången får prova att äta. Hon är ju verkligen "med" då vi äter, sitter gärna i famnen eller i sin stol nära intill så att hon kan titta på oss medan vi äter, och så rör hon på munnen och ser riktigt sugen ut på att äta själv också.
 
Så, som nybliven 4 månaders bebis kan Angelica:
 
- Sedan igår, en dag innan hon fyllde 4 månader, rulla över från rygg till mage. Vilket fantastiskt ögonblick att se henne rulla över för första gången, och hon var då himla stolt över sig själv också, det syntes verkligen. Nu jobbar hon sedan imorse på att rulla tillbaka igen, från mage till rygg, men det går inte så bra hittintills.
 
- Hon sitter rätt stabilt nu ( med stöd från kuddar) i sin Antilop stol. Hon gillar att sitta i den under korta stunder och leka med sina leksaker. Hon har blivit hyffsad stark i ryggen.
 
- Nacken är stabil nu och hon håller själv upp huvudet utan problem.
 
- Hon kan gripa om leksaker medvetet nu. Motoriken har börjat komma igång ordentligt. Hon gillar att leka med sina leksaker och stoppa saker i munnen.
 
- Lämna henne på punkt A och du hittar henne på punk B.
 
Det är verkligen roligt att följa hennes utveckling. Och nu kommer det väl att rasa iväg som en lavin, då hon lärt sig att rulla från rygg till mage! :)
 
Mata ne!
 

Angelica...

En tid efter det att jag blivit gravid berättade min lillasyster Anna för mig att jag antagligen bar på en liten flicka. Och att denna lilla flicka skulle komma att bli lite speciell. Hon skulle ha en helande effekt på mig, och att det var just därför som just hon kom att bli min lilla bebis. Anna hade fått till sig att det var min pappa ( som avled i sömnen för ett par år sedan) som såg till att just lilla Angelica skulle bli MIN dotter. Hon skulle hela mig på de plan som jag behöver helas. Denna lilla flicka skulle ge mig en sådan glädje, sa min syster till mig.
 
( som ni förstår så är min syster högst medial och har stark kontakt med andevärden) ( jag är hennes största fan) ( tillsammans med mamma då)
 
Just då kunde jag inte riktigt förstå. Jag visste att hon hade rätt, för jag tror verkligen på det hon säger, men jag kunde bara inte känna det. Alex gav mig ju redan en sådan enorm glädje, och han kändes alltid för mig som helande. Han har en så vacker själ, min lilla pojke. Så hur en ny liten människa skulle kunna ge mig mer av något som han redan ger mig sååå mycket av, kunde jag bara inte förstå.
Men nu förstår jag. Jag älskar inte Angelica mer än jag älskar Alex. Alex gör mig inte mindre glad bara för att Angelica också gör mig glad. Men nu gör Angelica mig så oerhört glad på en annan nivå. Och ja, det känns som att hon helar mig på sätt jag inte visste jag behövde helas på. Jag älskade Alex baby tid, och tyckte att han var sötaste bebisen på jorden och hela baletten. Men herregud vad jag är förälskad i Angelica! Jag kan bokstavligt talat bara sitta och titta på hennes underbara, perfekta ansikte med två omaka öron, och aldrig bli less. Bara jag tänker på hur mycket jag älskar henne och hur underbar hon är bränner det i ögonen och en liten tår av lycka vill titta fram. Kanske är det fortfarande hormoner som rusar omkring. Eller så stämmer det som min lillasyster sade. Att Angelica är speciell och att jag behöver henne. Jag väljer att tro det sist nämda.
 
Jag valde att döpa henne till Angelica av den anledningen att Angelica betyder just " ängel". Och jag vill som smeknamn kalla henne min lilla ängel... my angel. Sen tycker jag ju dessutom att det är ett väldigt vackert namn.
 
 
På tal om Angelicas öron. Hon har alltså två omaka öron. Ser lite lustigt ut. Det högra örat är litet och står rakt ut. Hon ser ut som ett litet troll. Det vänstra örat är betydligt större och ligger mer mot huvudet. Det är varket mina öron eller Toshis öron. Detta var jag lite störd över precis då hon fötts, funderade på om det var något som måste åtgärdas. Men så pratade jag med min lillasyster Anna och Mamma på skype och nämde detta lilla fenomen. Då visar det sig att min älskade syster Anna har exakt likadana öron! Helt plötsligt var det inget bekymmer längre, utan snarare en välsignelse. Min älskade lilla dotter har likadana öron som min älskade lillasyster. Kan det ens bli bättre? Och att Anna hade två olika stora öron, varav ett dessutom står ut lite från huvudet, visste jag ju inte ens. Så något man märker är det ju inte, vilket betyder att Angelica inte kommer att bli lidande av det ( typ retad eller något). Nu är älskar jag att titta på hennes söta små omaka öron, och tänka att de är likadana som min lillasysters :)
 
 

Sverige, Sverige, SVERIGE!!!

Nu JÄVLAR, nu närmar det sig! Med stormsteg! Sverige inom en månad! Såhär pass nästa månad sitter jag i min kära mammas kök och sippar kaffe, har antagaligen dessutom några vänner på kärt besök. Åhhhhhh vad jag längtar!! Två av mina vänner har dessutom hunnit få sitt första barn och sitt andra barn sedan jag sist var hem, så det ska bli sååå kul att få träffa dessa två nya små människor!
 
Just nu håller jag på att inhandla en massa souvernirer och annat som min familj och vänner önskat få från Japan. Väntan är ju faktiskt också halva nöjet. Sen försöker jag att hålla både mig och barnen friska. Alex ska få vara ledig från skolan från och med Februari , för att minimera risken till att bli smittad precis innan avgång. Från och med Februari ska vi dessutom försöka hålla oss ifrån alla stora shopping center och sånt där stora mängder människor samlas. Så jag försöker att få klart inhandlandet av souvernirer till Sverige nu i Januari.
 
När vi kommer hem ska vi dessutom ha dop för vår lilla Angelica. Och Toshi ( som inte kunde vara med på Alex dop) kan vara med den här gången! Dessutom kommer Jiji ( farfar) också! Jättekul! Jag och barnen kommer till Sverige den 13 Februari och Toshi och Jiji den 7 Mars. Vi far hem tillsammans till Japan igen den 13 Mars. Och från April återgår jag till jobbet igen. '
 
Nu har jag skrivit nog på bloggen för den här gången. Mata ne!
 
 

RS virus

Min stackars lilla ängel åkte på det berömda RS viruset förra veckan och blev inlagd på sjukhus i 4 dagar. Det var tack och lov iallafall inte värsta fallet av detta virus, det stannade vid mändger av snor och envis hosta. Jag har hört att det i värre fall kan leda till andra sjukdomar, som t ex lunginflammation. Men som sagt så skonades Angelica från detta. Hon var en liten kämpe och vi är sedan i Måndags hemkomna från sjukhuset. Nu har hon i princip bara lite hosta kvar. Men det skar i mamma hjärtat att se sin lilla bebis kopplad till dropp på sjukhuset :
 
 
 
Jag är dock tacksam att vi var på en avdelning med bara barn som hade liknande sjukdommar. Jag slapp se andra, på RIKTIGT sjuka små barn. När Alex var inlagd på sjukhus ( två gånger) kunde jag se barn som hade det mycket värre än honom. Och det skar nästan mer i hjärtat av att se dem, än att se sitt eget barn på sjukhus. För i vårt fall visste jag ju att det inte var någon fara. Men det är ju inte helt svårt att som mamma sätta sig in i hur det skulle vara om ens eget barn var allvarligt sjukt... ush, hemska tanke. I sådana här fall kan man ju inte annat än att känna sig så otroligt välsignad att man fått två friska, glada, underbara barn!
 
 

Ny Frisyr!

Jag tog äntligen tag i att söka ny frisör. Tycker mycket om frisören jag har sedan flera år tillbaka, men känner ändå inte att jag blir helt nöjd efter att jag klippt mig. Oftast blir det någon form av missförstånd och jag känner att jag sällan blir " överraskad" med resultatet. Dessutom är det rätt långt från där vi bor och det kostar rätt mycket. Så jag har äntligen provat ett nytt ställe, som ligger inte mer än ett par minuters gång avstånd från vårt hus. Och jag blev verkligen jättenöjd! Kolla här:
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag bad honom i princip att göra stor förändring utan att egentligen ändra något, ( längd på varken håret eller luggen) samt att använda sig av mitt självfall. Och detta blev alltså resultatet. Jag är verkligen jättenöjd! Och Toshi tycker att det är den bästa frisyren jag haft. Han tyckte att killen var så duktig att han själv for och klippte sig där dagen efter.
Jag visste inte att jag i själva fallet hade så pass lockigt hår som jag tydligen har. Jag har varken använt locktång eller permanentat mig. Håret är dessutom jätteenkelt att styla och går på ett nafs! Super nöjd!!
 
 
 

Vår jul december 25!

Lite bilder från vår första jul som tvåbarnsfamilj: 
 
Vi började faktiskt julfirandet på kvällen den 24:e December, genom inköp och avnjutning av den traditionella Japanska "Jul tårtan":
 
 
Julen i Japan är mera en liten "dejt kväll" för par, och ätande av "Christmas Cake" snarare än en tid för familjen. Deras Nyårshelg ( Shougatsu) är mera som jul för oss, det endast då som affärerna i Japan stänger och folk är lediga från jobbet för att spendera tid med familj och släkt och äta god mat. Man ger dessutom "toshidama" till barnen, vilket helt enkelt är en liten slant pengar i ett gulligt kuvert. Typ deras motsvarighet till våra julklappar.
 
Iallafall, Toshi jobbade den 24:e december, så vi firade självaste jul på den 25:e. Men vi passade på att fira jul den 24:e i Japansk anda och inhandlade mitt livs första " kurisumasu keeki" ( christmas cake). Det var riktigt mysigt och defenitivt något jag vill göra kommande år också!
 
På kvällen innan vi gick och lade oss fick Alex skriva ett brev till Jultomten där han dyrt och heligt lovar att vara en duktig pojke även nästa år. Vi lade ut brevet på matbordet tillsammans med ett glas mjölk och en pepparkaka åt Jultomten.
 
 
 
På morgonen hade tomten varit förbi med klappar åt Alex, som han lagt under granen efter att han läst Alex brev och druckit mjölken och ätit pepparkakan som vi lade ut åt honom kvällen innan. Det var iallafall vad jag sa åt Alex... :)
 
I väntan på alla gäster så hjälpte Alex oss att ställa i ordning hemma. Vårt matbord åkte ut på gatan för att göra mera plats inomhus, soffan sköts in mot väggen. Och så ställde vi ut några mini bord så att gästerna har någonstans att sätta sina glas och tallrikar. Det är "sitta ner på golvet och äta" stil som gäller här, annars får vi inte plats! ;)
 
 
Årets julgran, mestadels pyntad av Alex :
 
 
Och så Julmaten! :
 
 
Julmiddagen som jag lagar varje år! :)
 
Och så...
 
 
...FIKA!! Lussebullar, pepparkakor, knäck och Mozartkulor. Jag är extra stolt över mig själv som lyckades hitta alla ingredienserna till pepparkaks degen och sedan göra degen helt själv för första gången i mitt liv det här året :) Mycket jobb var det att baka och laga all mat, men som vanligt absolut värt mödan! Kul är det ju också ;)
 
 
Angelica hade också roligt :)
 
Itadakimasu!! Let`s eat! Varsågod!
 
 
Kampai! Skål! Cheers!
 
 
Who is coming???
 
 
It`s SANTA!!!!
 
 
Grupp bild med tomten :)
 
 
Tack Niall för att du ställde upp och var tomte hos oss iår!
 
 
Det var en perfekt "julafton", precis som jag önskade för mina barn ( speciellt Alex, Angelica minns ju inget än... ). Niall gjorde en fantastisk tomte presentation och vi fyllde vårt hus med underbara människor och julkännsla. Nästan lika bra som hemma! Fast nästan lite bättre, för det här är MIN familjs jul! :)
 
Merri Kurisumasu! Merry Christmas! God Jul!
 
 
 
 
 
 

Silly Willy!

Alex är så rolig nu mer 😂 Han har hunnit bli 4 och 1/2 år gammal och älskar att skämta och fjanta omkring 💗💗 
 
 
 
 

Angelica 3 månader!

Nu har min lilla ängel blivit hela 3 månader gammal och som hon utvecklas! Hon har nu börjat:
 
1. Att bli starkare och stabilare i nacken. Kan fortfarande inte sitta upp ordentligt, men med lite stöd kan hon typ sitta ett litet tag. Dock verkar hon bli trött i nacken fort för huvudet faller liksom frammåt eller bakåt eller åt sidan :P
 
2. Hon har hittat sina händer och stoppar dem gärna i munnen för att undersöka dem. Dock vet hon nog inte om att de är hennes egna händer ännu...
 
3. Hon har börjat att göra medvetna rörelser med armar och händer, försöker att slå till leksaker som hänger ner framför henne. Går dock sådär för henne....
4. Angelica ser ordentligt nu, och följer med vad som händer i rummet riktigt bra. Hon känner mycket väl igen mig, Alex , pappa och farfar ( Jiijii) och ger oss stoooora leenden när hon ser oss.
 
5. Hon kommunicerar hej vilt med oss på sitt eget språk och blir frustrerad eller ledsen ifall vi inte uppmärksammar henne när hon gör det.
 
6. Min ängel gav mig sitt första, RIKTIGA , bubblande skratt här om dagen! Helt underbart ljud :) Har inte hänt igen sedan dess, men jag väntar... ;)
 
7. Hon har börjat lära sig att vända sig från mage till rygg nu. Men från rygg till mage blir hon stannandes på sidan.
 
8. Hon har väldigt starka ben och sparkar ifrån ordentligt om man "ställer upp henne".
 
 
 
För övrigt är hon en väldig glad lite själ och ler mer än hon gråter eller är sur. Men då hon gråter tar det bara sekunder innan hon eskalerar till ett stadium av " glas spräckar" nivå på sitt gråt .
 
Hon har sovit sin första hela natt helt och hållet utan uppvak efter vårt julfirande den 25 december. Hon var trött, stackarn. Annars vaknar hon som mest 2 gånger. Hon sover med andra ord exemplariskt.
 
Jag har redan slutat att amma. Angelica föredrar flaskan och eftersom jag ska återgå till jobb i April var tanken ändå att bara amma ett par månader. Skönt för mig är det då att slippa ammandet, nu har jag helt och hållet fått tillbaka min egen kropp och jag kan dricka allt kaffe och ta alla mediciner jag vill. Känns skönt att jag från och med nu får ta min migrän medicin när anfallen kommer. INTE kul att ha ettt huvud som är påväg att bokstavligt talat gå sönder av smärta, och inte kunna ta någon medicin. Tack och lov att det nu är över. Jag är helt enkelt inte vidare förtjust i ammandet och anser att ersättningen är tillräckligt bra, jag är själv helt uppvuxen på ersättning och är frisk och kry ( förutom huvudvärken då, men det har ingenting med brist på bröstmjölk att göra). Men det känns ändock bra att ha gett henne bröstmjölk de första 2 och en halv månaderna så att hon fått mina antikroppar den mest kritiska perioden.
 
Sist men inte minst måste jag ju bara säga hur KUL det är att ha en liten flicka! Trodde inte att jag skulle tycka att det var så roligt som jag gör, men det är verkligen fantastiskt roligt! Att klä henne, välja leksaker och filtar och annat åt henne, allt i ROSA! I LOVE IT! Jag stört älskar rosa och är som min lillasyster säger, " en rosa person" ( min färg på min energi är rosa, eller den ska vara rosa, sen jag flyttade till japan har jag tydligen blivit blå, vilket jag absolut inte vill vara. Jag vill vara ROSA). Min lillasyster är väldigt medial ( synsk) och har berättat mycket för mig om människors auror, energier och färger. Som en "rosa person" är man ganska känslig, blir lätt glad över små saker och som jag upplever det, en mjuk person. Medan den blå personen är starkare ( kanske typ i viljestyrka och åsikter) , lite ekonomiskt lagd och kanske inte blir lika glad över de små sakerna i livet ( typ att få en rosa disktrasa till köket ), en ledare. Jag frågade henne vilken färg jag var, och trodde att svaret skulle bli rosa. Svaret jag fick var blå, och vi blev båda chockade. Detta var innan hon förklarat vad färgerna innebar dessutom. Min första reaktion var " Va? BLÅ? Hur tusan kan jag vara blå? Jag är väl inte blå..." typ. Jag sa att jag vill vara ( och känner det som att jag ska vara) rosa. Hon sa själv då att " Ja, du ska vara rosa..". Men att livet i Japan antagligen påverkat mig såpass att jag ändrat färg. Dock kan man själv ändra sin färg genom tankesätt och att omge sig med saker av den färgen. Så förhoppningsvis hjälper Angelica mig mycket i arbetet att ändra min färg. Jag känner mig då mycket mer Rosa nu :)
 
Nu vaknade min lilla ängel från sin tupplur, så det är dags för mig att gå och hämta henne.
 
Mata ne!
 
 

Om

Min profilbild

Annika

Jag ar Annika, 28 ar fran lilla Pitea uppe i Norrbotten, Norrland. Nu kommer 10 snabba fakta om mig! 1. Japan ar mitt forsta och enda land utomlands, savida vi inte raknar att fara over egransen till Finland for att kopa lakrits och sedan hem igen??? 2. De basta tv- serierna EVER enligt mig ar Friends och Scrubs. Oslagbara! 3. Jag alskar kott och sallad och hatar fisk och slemmig mat. Ironiskt nog valde jag att leva och bo i fiskens och allt slemmigts hemland Japan... hahaha. 4. Jag ar ett brutalt choklad monster. 5. Nar jag var liten var jag sa mammig av mig att jag till och med slutade pa dagis for att fa vara med henne. Vem hade trott att jag nar jag blivit 23 ar gammal skulle flytta till andra sidan jorden helt ensam? 6. Vill du ha mig pa gott humor - ge mig massage eller klia mina fotter. Funkar varje gang! 7. Under min tid i Sverige sa jag att det sista jag vill jobba inom ar aldreomsorgen eller barnomsorgen. Nu jobbar jag pa dagis och fullkommligt ALSKAR det! 8. Jag sade alltid att jag aldrig skulle ha barn innan jag var 30, och antagligen skulle jag da adoptera da forlossningen var for skrammande. Dar ser vi hur det gick... 9. Mina tva basta bio upplevelser ar Sagan om ringen triologin och 300. 10. Jag ar sedan barnsben ett inbitet Silver Fang/ ginga nagareboshi gin och Robotech/ macross fan. Numer ser jag inte mycket anime, men pa listan over senast sedda favoriter ar Full Metal Alchemist och Berserk. En annan urgullig anime som jag och lillsyrran kollade tillsammans var Princess Tutu. Det var 10 snabba fakta om mig! Kanske ni fatt lite mer koll pa vem bloggerskan ar??

RSS 2.0