Jag blir så patriotisk...

... varje gång en Volvo bil kör förbi :) Volvo är rätt populärt här i Japan, och ses rätt ofta ute på vägarna.



Det har varit en upptagen tid som passerat, och som fortfarande kommer pågå i en vecka till ungefär. Från och med i Fredags startade våra slutprov, så det har varit full rulle på plugget som gällt. Gäller dock fortfarande, eftersom vi i fredags endast hade skrivprov, måndag, tisdag och onsdag väntar tal, lyssning, läsförståelse, vokabulär, grammatik och kanji prov. Så idag har jag spenderat hela dagen med att plugga, men har ett litet brejk nu.

I förrgår for jag och Toshi till ett närliggande Sento och badade. Fy fan vad det var härligt! Sento är ett inomhusbad, med olika typer av bad och bastu. Det sento vi for till hade bland annat en form av örtbad, kallvattenbad, jaccuzi och - El vatten bad! MYCKET intressant :) Det är uppdelat kvinnor och män var för sig, och alla badar helt nakna vilket är lite jobbigt i början, men va fan, det är ju bara kvinnor och alla är nakna så va fan... det är ju inte som att man knallar omkring näck själv, liksom. När jag kommit över otryggheten i att vara naken så kunde jag koppla av i alla dessa olika bad och bastu. Jag har hela den här veckan dragits med en otroligt envis huvudvärk och nackvärk, vilket gjort att jag sovit mycket dåligt och det har över huvudtagen bara varit en jobbig vecka. Sen typ i onsdags har jag också dragit på mig en grotesk förkylning ( vilket i de flestas fall men definitivt i mitt fall gör att mitt huvud känns 3 gånger större än vanligt, nästan täpper igen så jag bara kan andas genom munnen och mina uttal blir lite lustiga, brännande kännsla i bihålorna och huvudvärken blir typ 100 gånger värre och nacken med, ja, det är ingen dans på rosor att vara förkyld kan jag bara konstatera).
I allafall, Toshi köpte mig ett lass förkylningsmediciner och drog med mig till Sentot ( jag har tidigare varit hemskt tveksam till att fara till Sento då min enda erfarenhet från sånna ställen var från då jag och värdfamiljen for till ett familje sento som jag blev utkickad från pga min tatuering).  Här var det iaf kolugnt med tatuering, antagligen för att det här var ett mindre sento och inte ett familjesento. I Japan är ju att ha tatuering vanligtvis ansett vara väldigt fult och ett tecken på att man är en farlig/dålig person. Detta pga att alla Yakuzas har tatueringar. Yakuza är den japanska maffian, och den vill man inte beblanda sig med. Iallfall, därför kan man bli lite särbehandlad här i japan om man har tatuering. Men Yakuza är kända för att gå till de mindre Sentosen, så där är tatueringar inget problem.

Utöver plugget och huvudvärksbekämpning har veckan varit minst sagt stressig. Jag har ett par för många bollar i luften, känns det som:

Boll nr. 1 ---> plugga inför provet

Boll nr. 2 ---> då jag bestämt mig för att plugga i 6 månader till håller jag nu på med sista-minuten- förlängning av visum, fyller i skolansökan och ansöka om ytterligare lån från CSN.

Boll nr. 3 ---> Jag behöver mer pengar. Sverigeresan kostar mer än jag först tänkt och jag har så mycket jag vill köpa och ta med mig både till och från Sverige. Plus att livet i Japan inte är gratis. Därför har jag börjat ge privatlektioner i engelska på kvällarna vilket ger lite extra inkomst iallfall.

Där har jag kombinerat mina 3 favorit "sysselsättningar" ( or not) : Plugga som en gris med kravet att klara provet för att kunna få ytterligare studiemedel inför fortsatta studier hängande över axeln, samtidigt som jag har pengabekrymret som flåsar mig i det andra örat och tar mitt fokus från böckerna. Kanske inte så konstigt att jag haft ont i huvudet och dragit på mig förkylning?? Haha. Jaja, snart i mål, det ska nog gå. Men jag hinner då inte få ihop nå mer pengar till Sverigeresan iallafall, jag fattar inte, men just nu så är det bara en biljoner saker här som drar pengar. Antingen blir cyklarna bortbogserade och kostar 230 kr / styck att få tillbaka, eller så är det visumförlängningen som drar 700 kr... eller bara all annan småskit som drar kosing. Nåja... "det löööser sig", sa Treon.  


Förlovad!

Lördag den 13 Februari så fick jag mina drömmars frieri. Nej, det var mer än mina drömmar, för jag har nog aldrig trott att någon skulle fria till mig inför alla våra vänner, närmare 30 personer, till romantisk musik som han valt ut, gå ner på knä och be mig att gifta mig med honom. Jag får ringen som han sätter på mitt finger och alla våra vänner hurrar och skriker " Omedetou!" ( grattis ) och blåser serpentiner över oss. Dessutom får jag en stooor bukett med de vackraste röda rosorna... ja, jag kommer aldrig att glömma den underbara kvällen. Visst hade jag ju drömmar om ett romantiskt frieri, men hade väl aldrig väntat mig- eller begärt - ett så fantastiskt frieri som jag fick. Det är Toshi det :) Och jag är sååå lycklig! :)










Att köpa presenter är min passion

Toshi konstaterade en sak idag. Vi hade tänkt fara ner till Shijo ( Kyotos shoppingdistrikt) för att inköpa lite souvernirer åt er i Sverige idag, men det har regnat, och regnar fortfarande, så pass mycket att det kändes inte så passande att ge sig ut just idag. Dock ville jag så hemskt gärna fortsätta mina inköp ( som jag redan har påbörjat sen ett par dagar sen) att jag bestämde mig för att bege mig till några affärer lite närmare där vi bor. Toshi var lite.... förvånad skulle jag nog vilja säga, förvånad över att jag var så besluten att ge mig ut idag av alla dagar, trots regnet och trots att det inte direkt är nån tidspress innan vi ska fara. Men han konstaterade nöjt att jag älskar att köpa presenter åt de jag håller kära och sa att det är en egenskap han tycker är väldigt bra. Han sa att vanligtvis ( inklusive han själv) så gillar ju folk att få presenter, och att han aldrig tidigare träffat någon som mig som föredrar att ge presenter istället för att få. Väldigt sött sagt av honom tycker jag :) Jag tyckte dock att " men du ger ju mig en massa saker hela tiden" till vilket jag fick till svar: " Men dig älskar jag ju". Sött, som alltid, min underbara, perfekta pojkvän :) Jag är så lyckligt lottad att jag ibland inte riktigt vet vart jag ska göra av mig själv...gaaahhh :)

Jag hittade för övrigt ett par riktigt bra presenter, då jag vill bara komma hem nu på stört och ge bort dem! Iiihh jag längtar! :)

Nu byter jag ämne....

Det är februari och regnet det bara öser ner. I HATE IT. Men med regnet har temperaturen också höjts något, vilket var ytterst uppskattat häromdagen då vi alla fick värsta vårkänslorna. Det var så härligt att schvischa ( stavning?!) fram på cykeln här på Kyotos gator, känna den ljumma luften mot huden, se himlens klarblå färg, passera alla dessa vackra tempel och vara omgiven av dessa höga, vackra berg. Det är i sånna stunder jag verkligen känner att jag lever!

På senaste har jag inte orkat vara en bra student... jag har fokuserat på Kanjisen men det andra har jag liksom inte orkat lägga ner nån tid på. Har man väl börjat slappna av så blir man värsta soffpotatisen ( vad gäller plugg). Värdelöst. Men snart måste jag verkligen ta mig in nacken och rycka upp plugget lite, för nu närmar sig slutproven och fastän jag inte är beroende av resultatet så vill jag ju givetvis göra mitt bästa, och helst få godkänt betyg. Men det vette fan... vi har gått igenom så himla mycket på så kort tid, har hälften fastnat är det ju ett under. Nåja, spela roll, bara jag gör mitt bästa så kan jag ju vara nöjd :) Jag då fan blivit bättre på kanjis, men jag suger verkligen på vokabuläret. 

I  helgen väntar roligheter! Ser fram emot det en hel del :) Toshi och Kouske har ordnat en nomihoudai fest på Heat, klubben där jag och Toshi träffades första gången :) Det ser ut som att inte bara "Toshis kompisar" kommer, utan även endel från mina, så jag tror det kan bli riktigt kul :) Det är på lördag... sen på söndag är det ju Alla hjärtans dag och då får jag äntligen ge mina presenter ( än en gång, jag älskar att ge presenter) till Toshi :) Handgjord choklad Michael Jacksons "This is it". Mmm... det blir nog bra det :)

Idag har vi varit lediga från skolan pga av att det är nån helgdag här i Japan, så jag är nöjd :) Imorgon har vi skola men inte lektioner. Skolan har en egen tal tävling som vi ska gå och se. Varje klass har haft tal tävling och vinnaren från varje klass har gått vidare till den här tävlingen. Som tur var, men inte vidare oväntat, så vann jag inte vår klass tal tävling. Dock gick jag in för att inte vinna, då jag skulle dö uppe på scen, hållandes tal inför 100-tals lyssnare. Nej tack, jag väljer livet.

Nu ska jag göra något annat än att fördriva tid på bloggen :)

Mata ne :) Sayonara :)


Fashion Show

Igår deltog jag i en modeshow och gick som modell. Det var en rolig och spännande upplevelse! Jag är väldigt glad jag provade på det. Haha, dock var jag inte ÖVERFÖRTJUST i min klänning, som lätt var den mest udda klänningen i hela kollektionen. Det positiva med att bära den mest underliga kreationen var iallfall att den antagligen fångade publikens blickar. Som min kompis Sai sa: " Den gav ett starkt intryck". Jag har försökt välja ut några av de bilder jag tyckte var någorlunda bra, från backstage, men det var då omöjligt att hitta nån som jag helhjärtat tycker var riktigt bra. Men mitt mål med att gå på den här modeshowen var inte att bära en vacker klänning ( om än det hade varit en trevlig bieffekt av det hela) utan att prova på något som jag vanligtvis inte skulle våga, men alltid viljat prova på.

                                                             

Efter showen frågade Michiko ( tjejen som designat kollektionen) om hon kunde ge mitt nummer till en make-up/ hårdesigner som hon känner, som ville ha modeller. Så vi får se om de hör av sig. Jag vet inte om jag kommer göra nåt mer modell jobb, men lite kul känns det ju ändå :)


Jag har även inhandlat det jag behöver för att göra min alldeles egna handgjorda choklad till Toshi för Alla Hjärtans Dag! :) Jag längtar tills jag får ställa mig i köket och fixa och trixa för att få ihop några söta Chokladksapelser. Sen ska jag packetera det i en söt liten ask, stoppa asken i en söt liten pappers påse, och ge tillsammans med ett sött litet kort jag skrivit på.



Det säljs för närvarande hur mycket " gör din egen handgjorda choklad" set och tillbehör som helst i matbutikerna just nu. Allt från färdiga set till olika typer av blockchoklad ( mjölk, bitter, vit, jordgubbschoklad), toppingar i olika former och färger, presentaskar, presentpåsar, formar, söta små kort och självfallet en biljard olika fina chokladaskar med urvalda sorters choklad. Men jag gillar tanken på att lägga ner tanke och själ i att själv göra sin egen choklad som man sedan ger till den som får ens hjärta att slå lite extra :)


Tillsammans med min chokladkreation ska jag även ge honom Michael Jacksons blue ray " This is it" och om jag bara lyckas hitta och lägga vantarna på en sötpotatis bakelse som jag vet att han bara äääälskar, ska jag även ge en sån åt honom. Men jag vet inte om jag kommer hitta en sådan, för jag vet inte riktigt vad de kallas och vet inte vart de kan tänkas sälja dem. Men jag vet att huvud ingrediensen är sötpotatis.

Fotnot till sötpotatisen:

Japaner tycks älska sötpotatis. Som den är, som sötpotatismjukglass eller som sötpotatis bakelse. Jag menar, poootatiiiis?? Nåja, inte min smak men min älskade älskar det. Toshi är inte förtjust i sötsaker som jag är. Dock älskar han glass och i synnerhet SÖTPOTATIS glass ( bakelser). Och jag tror inte han är den enda då det säljs en hel del sötpotatis inspirerade bakelser och glass runt om i landet.

Nu närmar sig Sverigeresan och som vi längtar! Jag ska snart ta med mig lite cash och bege mig till Shijo där jag i lugn och ro ska shoppa souvernirer till mina älskade där hemma. Ser verkligen fram emot det, jag ääälskar verkligen att ge bort presenter till personer som betyder mycket för mig. Att ge är verkligen så mycket bättre än att få- iallafall i 99% av fallen :) Dock måste jag försöka tänka på att inte ge bort alla mina pengar då jag för tillfället är lite begränsad, det finns ju trots allt saker jag själv vill ta med mig från Sverige tillbak till Japan.... typiskt. Och så har jag ju personer här som jag också vill ge presenter och souvernirer från Sverige!



Mini quiz!

Alla människor har saker de älskar och saker de hatar. Jag också. Se om ni kan lösa mitt lilla mini quiz och ta reda på en sak som jag verkligen avskyr. Här får ni några ledtrådar:

* Det är utomhus.

* I Sverige är det inte så mycket, men i Japan har det till och med en egen säsong döpt efter sig.

* Om du dödar en spindel händer detta nästa dag.

* I lite mer ovanliga fall inträffar det även när solen skiner.

* Det är blött.




Ja, precis, jag pratar om reeeegn! Sen jag kom hit har jag hunnit cykla mig dyngsur i regnet... kanske 4 gånger skulle jag tro. För det är ju bara så hääärligt när du är ute i det fina vädret på din cykel när det plötsligt slår om ( typ utan varning) och blir ösregn, och du har typ 20 min innan du är hemma. Dyngsurheten är ett faktum som sällan kan undvikas.
Men det är ju under sommaren, speciellt under regnperioden. Men här om dagen, när jag tog cykeln till skolan, började det regna under lektionen och det slutade inte regna på hela dagen. ( Märk väl att det är vinter här, jag är faaan inte van vid att det rengnar på vintern istället för snöar, och jag vet inte om jag älskar det). Iallfall, envis som jag ibland blir, så skulle jag bestämt ta cykeln hem för jag vill inte betala för att trängas på en buss. Dessutom så skulle jag ju hem, tänkte jag. Så fort jag skulle komma hem kunde jag ju ta ett varmt bad, var min princip då jag satte mig på cykeln. Och blöt blev jag. Och kall blev jag. För som jag sa, det är ju trots allt vinter här, och fast än det inte ens är nollgradigt här, utan snarare några plus, så blir det jäkligt kallt 30 minuter på cykeln, i dyngsura, jävlat dyngsura, kläder. Åsså lite vind på det. Peeerfekt!

Jag hatar regn och vill inte att det ska regna mer.


Men det kommer regna igen, och jag kommer cykla i regnet- igen. Dock mitt eget val.



Nu är klockan halv elva på kvällen och jag är som vanligt väldigt trött, så jag ska lägga mig och sova. Jag hade tänkt skriva om nåt annat än regn idag, men jag känner att ögonlocken blev skumt tunga nu.

Jag känner iallfall för att uttrycka min lycka jag hittat här :) Det är underbart att hela tiden, när som helst, som exempelvis då jag cyklar på gatorna här ( ja, till och med i regn) känna hur lyckligt lottad jag känner mig. Att bara känna allt runt omkring mig, alla människor, alla nya lukter, se alla bergen som omger staden, höra ljuden som för mig kommit att bli så typiska för Japan och hela tiden känna att " wow, jag är ju faktiskt här". Och att veta att jag förverkligade min dröm, på nåt jäkla vis. Att jag hittade den gnistan att faktiskt ta mig iväg, för första gången nånsin utomlands, till ett land så främmande sverige som man kanske bara kan komma, och långt bort också. Att jag faktiskt for. Och jag hittade min dröm här, eller så hittade min dröm mig... men något gott måste jag ju ha gjort i detta liv, för att få allt jag fått nu. Jag har inte bara träffat Toshi, som är mer än jag nångonsin kunnat drömma om, jag har även min fantastiska familj som älskar mig så fruktansvärt mycket, det vet jag verkligen. Jag visste det innan jag for men jag vet det verkligen nu. Jag har också fantastiska vänner, helt enkelt fantastiska, underbara vänner. Skulle vilja säga att ni är en skänk från ovan, ni stöttar mig och ni gläds med mig, mitt i era egna liv med både gott och ont. 

Man lär sig mycket när man inte är i sitt eget hemland, med all trygghet och säkerhet omkring sig. Man lär sig mycket om sig själv och om andra.

Nä, nu skaa jag sova. Oyasumi! :)

 


RSS 2.0