Svenska valet 2018
På senaste går jag omkring med mycket känslor angående det svenska valet och Sverige. Jag vill sluta bära på dessa känslor då de är allt annat än positiva. Så jag provar att skriva av mig här i hopp om att kunna lämna de här.
Jag hade väl ändå aldrig trott att ett riksdagsval skulle påverka mig så här mycket, speciellt inte nu när jag flyttat utomlands. Men det svenska valet iår får mig nästan att må illa. Det har verkligen gått utför för Sverige och svenska folket. När jag säger till folk här (japaner eller andra utlänningar) att jag är svensk får jag alltid höra att "Sverige är ett så bra land" och att "Sverige har så fantastisk välfärd". Jag nickar och tackar men känner : "verkligen?"
Vad är det att vara svensk? Jag vet inte längre. Kanske att aldrig vara nöjd och ständigt sträva efter mer och bättre. Hur grönt gräset än är så är det alltid grönare på andra sidan. Jämställdhet och feminism. Att inte få vara svensk. Att Sverige ska vara så neutralt och hänsynsfullt till alla nationaliteter som finns i Sverige att vi inte ens får säga" jag är svensk och jag är stolt" (och vifta på flaggan lite grann). Nej för guds skull gör inte det, för då är du nationalist och rasist och hela köret.
Kanske inte så konstigt att så många svenskar vänder sig till ett parti som SD, hur hemska de än verkar vara. Folket har kanske nu fått nog av att inte få vara svenska? Inte är det SD's fel att svenska folket har förtryckt sig själva, men nog ser de tillfället att få många extra röster tack vare det.
Jag hoppas verkligen inte att svenska folket visar sig vara så dumma som jag befarar inför det kommande valet, och rösta fram SD som vinnare. Då kommer jag nog inte ens att kunna nicka med när någon ger mig komplimanger om att vara svensk. Då kommer jag nog hellre säga att jag är norsk eller finsk.
Efter att ha tittat på Sverige utifrån under drygt 9 år, samtidigt som jag blivit invaggad i en annan kultur har verkligen fått mig att se på Sverige med andra ögon. Eftersom Japan är ett land med stolt kultur och stark ryggrad, som respekterar hiarki och värnar om japan först, har jag vackert varit tvungen att ta seden dit jag kommit och vant mig. Jag är "gaijin" här, och kommer förevigat att förbli " gaijin" (utlänning). Jag kommer aldrig att bli japan och jag kommer attid att bli behandlad och bemött som en "gaijin" . Japanerna kommer att fortsätta vara stolta över att vara japaner fastän jag lufsar förbi med mitt blonda hår och blå ögon. De kommer fortsätta fira alla nationella högtidsdagar med japanska flaggor på taxi bilarna och hylla sitt land. Ibland morrar folk på gatan " gaijin" då jag går förbi och ibland fnittrar de förtjust och säger "gaijin 💖". Allt detta är fine with me. Bekommer mig inte det minsta. För jag är ju faktiskt gaijin här och än så länge är jag stolt över att vara svensk.
Snälla svenska folket, skicka SD dit de hör hemma, i soporna och skaffa allt det där ni vill ha på något annat sätt. Gräset är inte grönare på andra sidan. Sverige är ett land i världsklass och avundas av resten av världens befolkning. Var stolta över det. Var stolta över Sverige. Man kan vara stolt över sin nationalitet och värna om sitt eget land utan att vara rasist eller nationalist. Så rösta inte på ett parti som helt klart verkar vara både rasister och nationalister. Rösta inte SD. Stoppa SD.
Maikos baby shower
Jag anordnade en baby shower för min vän maiko och hennes man Ralf förra helgen. Här är lite bilder från dagen :
Sommaren är snart över
Nu har Angelica blivit nästan 2 år. Hon fyller år om drygt en månad, den 26:e september. Inte mycket har ändrats (till det bättre) .... Min super söta, älskade ängel är mer aktiv än någonsin och håller på att driva mig till vansinne. Men sen drar hon tillbaka mig från kanten till vanvett och jag känner hur vettet kommer tillbaka igen. Hon har öppnat dörren till "terrible two" och snart har hon nog äntrat genom den dörren. Men att så mycket värre än såhär kan det väl inte bli? Snart lugnar det sig väl? Alla tusentals raseri utbrott över minsta småsak som inte går hennes väg kommer väl att minska i antal? Hon kommer snart lära sig att sova till efter 05 varje morgon? Hon kommer att sluta spräcka glas med din lung kapacitet? Ja, det lugnar sig nog snart. Hoppet är det sista som lämnar en 😂
Jag har sista dagen på min sommar ledighet idag och vet inte om jag känner mig ledsen att den är över eller lättnad över att få återgå till jobb. Att vara hemma med både Alex och Angelica är verkligen tufft och jag behöver ett brejk nu. Då var det ju bara det att jag jobbar med två åringar... Så istället för att lysdna på min två årings tantrum så lyssnar jag till 28 andra föräldrars barns tantrum istället 😒 skönt med lite omväxling.... 🙄
Dålig dag...
Dåliga dagar måste man ju ha tyvärr. Idag har varit en sån dag. Jag är så jävla less på sömnbristen som ingår i att ha en bebis, och eftersom jag jobbar heltid och Toshi jobbar 24 timmars skift kan det gå nån vecka mellan sovmornarna.... Suck. Sen att jag stress sover i jakten på att få tillräckligt med sömn och de faktum att det känns som att angelica vaknar så fort jag gått in i djup sömnen gör inte saker bättre. På jobbet har jag dagligen mellan 24-28 två åringar att ta hand om. Ljudnivån är på max med en assisterande lärare som har en röst som kan höras på mils avstånd. Sommaren har varit ett riktigt plågoris, fuktigt,varmt och rent förjävligt. Kom på jobbet idag och fick order om att göra en katastrof övning med barnen eftersom Nordkorea sköt ännu en missil över Japan imorse.... Hemma är jag irriterad på "jiijii" ( farfar) som nästan tycks ha glömt bort Alex och bara bryr sig om angelica. Det är ju givetvis bra att han är så förtrollad av henne, men det är bara för mycket. Jag misstänker att Alex är lite svartsjuk på angelica då det kommer till jiijii,något jag verkligen försökt undvika i min och hans relation...
Behövde bara skriva av mig lite. Ska jaga den där sömnen nu..
Mitt hem
Vi köpte ny tv till nedervåningen nyligen, och det lade till en bra touch av den lantliga stilen jag försöker få här hemma :
Den kan stå på ben också men marodören (Angelica) var givetvis där direkt och vred och skruvade på knappar och dylikt, så vi tog av benen och ställde upp den på skåpet istället 😀
Såhär ser den ut med ben:
Och såhär ser det ut på nedervåningen nu :
På soliga dagar älskar jag verkligen mitt kök 😊 :
Och min ständigt växande te hylla bringar mig mycket lycka 💗:
Det här är det senaste tillskottet i min te - samling:
Sist men inte minst så köpte jag en ny liten vattenflaska åt Angelica nyligen 😊 visst är den söt? 💗
Mata ne!
Angelica 11 månader
Angelica blir 11 månader idag! Min lilla ängel (😈)
är väldigt "med" för din ringa ålder och lever med ständig "eld baki röven". Det är väldigt påfrestande att försöka hålla hemmet i dem standard jag vill när jag har henne med. Hon går "krabbgång" väldigt duktigt om hon har något att hålla i sig i, och susar fram på golvet på alla fyra 😀 hon älskat för övrigt att borsta tänderna 😂
Mata ne!
Vecka 13 (ett gammalt opublicerat inlägg)
Jag hittade det här inlägget bland mina utkast. Jag tänkte att jag publicerar det igen. Usch, som jag inte vill göra om en till graviditet. Att jag kom ur den senaste levande verkar som ett under nu när jag läser detta inlägget... Man glömmer verkligen hur jobbigt allt var så fort det är över! Here we go :
Jag är nu inne i vecka 13 och illamåendet har börjat ge med sig lite vissa dagar. Det är inte helt borta, men jag har till och med haft EN kräkfri dag nu äntligen, faktiskt i mitten av vecka 12. Och idag har jag inte heller behövt kräkas något, plus att jag kunnat äta lite choklad äntligen! ( jag som är värsta choklad monstret har verkligen saknat att kunna njuta av en god chokladbit då och då) Så jag hoppas verkligen att detta är ett tecken på att den värsta tiden får vara över och att jag från nu får uppskatta och njuta av min graviditet. Jag har sedan starten tappat ungefär 6 eller 7 kilon, vilket inte är konstigt i och med att jag kräkts mellan 3 till 10 gånger per dag ( 10 gånger var en av mina värsta dagar, har inte haft så många fler av de tack och lov. Men 3 gånger per dag har varit standtard under en lång tid...) Inte så lätt att behålla något hull då inte.
Tyvärr har min huvudvärk gjort sig mer påmind nu, kanske för att illamåendet har stidig åt sidan lite som jag känner av huvudet? Jag får migrän ungefär 1 gång per vecka, och i förra veckan blev det så jobbigt att jag var däckad ca 1 1/2 dag med sprängande och ihärdig huvudvärk, vilket gjorde att jag inte kunde äta över huvudtaget. När denna helvetesvärk äntligen gav med sig mådde jag så fruktansvärt illa att det jag faktiskt tvingade mig själv att äta kom upp i princip samma sekund jag reste mig från stolen. Han knappt springa på toan. Fy fan. Jag var så sjukt trött efter den dagen eftersom min kropp inte fått näring under dessa 2 1/2 dagar, plus den fysiska påfrestningen att vara utsatt för sån smärta under så lång tid, att jag bara inte kunde göra något alls. Men äntligen lyckades jag äta lite smörgås gjord på vitt bröd utan att magen skulle vända sig i samma sekund, och nu äntligen kan jag äta normalt igen. Jag har haft en till sväng med huvudvärk, men det blommade aldrig ut och blev äkta migrän. Tyvärr har jag åkt på en förkylning så jag har lite lätt huvudvärk plus en näsa som känns som att den brinner, men inte mycket jag kan göra åt det. Har iallafall kunnat vara ledig från jobbet de två sista dagarna, och nu börjar våran spring break så jag är ledig i ungefär 9 dagar till :) Sweet! Hoppas att jag under denna tid kommer bli ännu piggare så att det blir lättare att arbeta för mig. Måste verkligen trappa upp timmarna nu.
Vi hade läkar besök för bebisen förra Lördagen och det är en hesmkt livlig liten krabat där inne. Snurrade runt ett helt varv inne i magen under 3D ultraljudet. Det var riktigt fantastiskt att se. Om det är en flicka där inne befarar jag att lillan kommer bli lika aktiv och busig som jag var som liten, vilket känns lite skrämmande ;) Haha :)
Dags av avsluta det här inlägget nu,
Angelica- kort och gott
Angelica 5 månader
Vi for hem till Sverige för första gången. Angelica började äta gröt och sitter stadigare med stöd.
Angelica 6 månader
Vid 6 månaders ålder lärde hon sig att vända sig från mage till rygg och rygg till mage.
Angelica 7 månader
Nu sitter hon rätt stadigt själv utan stöd. Blir duktigare på att äta mat och gröt. Vid 7 månader tittar första två tänderna på underkäken fram. Hon har även blivit rätt duktig på att plocka upp föremål med tumme och pekfinger 👉
Angelica 8 månader
Åtta månader... Nu kryper Angelica duktigt och börjar även dra sig upp stående om hon har något att ta tag i.
Angelica 9 månader
Två tänder på överkäken gör entré. Hon blir nu mer och mer livlig och vill upptäcka och utforska allt.
Angelica 10 månader
Nu är Angelica snäppet till jobbig och en riktig pain in the ass. Hon gör allt hon inte är tillåten att göra och som innebär en vis risk för eventuell skada. Hon går sidledes i krabbgång om hon har något att hålla i sig i.
Hon öppnar flitigt dörrar och drar ut allt innehåll. Favoriten är att dra ut sladdar ur vägg kontakten. Klättra på soffan är en utmaning hon allt oftare antar. Och får hon nu ute tillåtelse att göra alla dessa döds önsknings aktiviteter blir hon fly förbannad och låter dig veta detta genom att försöka spräcka glas med bara rösten. Det är min älskade lilla ängel såhär vid 10 månaders ålder.
Till det mer positiva hör att hon är så himla söt och att jag inte skulle kunna leva utan henne. 💖
Mata ne!
senaste månaderna
Och så har det gått typ hundra år sedan jag skrev sist igen. Allt har liksom kommit I vägen... Jobbstart, livlig bebis, trötthet och så uselt tangentbord på både plattan och telefonen. Jag har helt enkelt inte haft varken ork, tid eller tålamod att försöka mig på att skriva ett helt blogginlägg. Jag men nu äntligen har jag laddat ner en ny keyboard till min telefon, och det går sannerligen snabbare och enklare att skriva nu! Vilken lättnad 😇 för jag vill verkligen skriva på min blogg. Dock hinner jag inte skriva mera nu, för det är hög tid för mig att slå igen mina ögon och vila kroppen för natten innan min lilla ängel vaknar upp för sin nattmjölk och sedan gör dag som vanligt kl 05. Usch jag är knappt människa numer. Men för att göra mitt första inlägg på gud vete hur länge lite roligare så lägger jag upp en random bild också 😄 mata ne!
Lite nytt hemma 😇
Äntligen hittade vi ett nytt matbord:
Jag är supernöjd! Lite mindre bord än vårt förra, men det gör att rummet känns lite rymligare 😇
Sen gjorde jag om lite andra ytor med:
Och :
Sakta men säkert börjar allt falla på plats här hemma 😇😇💗
Ängeln 4 månader gammal
Så blev det den 26:e igen, och min lilla ängel har blivit hela 4 månader gammal. Nu får hon ju faktiskt börja äta gröt, vilket jag ser mycket fram emot då jag far hem till Sverige. Där ska jag som sagt köpa in massor av gröt och välling som jag ska ta med mig tillbaka till Japan. Och där ska Angelica få prova gröt för första gången! Det ska bli så roligt att se hennes reaktion när hon för första gången får prova att äta. Hon är ju verkligen "med" då vi äter, sitter gärna i famnen eller i sin stol nära intill så att hon kan titta på oss medan vi äter, och så rör hon på munnen och ser riktigt sugen ut på att äta själv också.
Så, som nybliven 4 månaders bebis kan Angelica:
- Sedan igår, en dag innan hon fyllde 4 månader, rulla över från rygg till mage. Vilket fantastiskt ögonblick att se henne rulla över för första gången, och hon var då himla stolt över sig själv också, det syntes verkligen. Nu jobbar hon sedan imorse på att rulla tillbaka igen, från mage till rygg, men det går inte så bra hittintills.
- Hon sitter rätt stabilt nu ( med stöd från kuddar) i sin Antilop stol. Hon gillar att sitta i den under korta stunder och leka med sina leksaker. Hon har blivit hyffsad stark i ryggen.
- Nacken är stabil nu och hon håller själv upp huvudet utan problem.
- Hon kan gripa om leksaker medvetet nu. Motoriken har börjat komma igång ordentligt. Hon gillar att leka med sina leksaker och stoppa saker i munnen.
- Lämna henne på punkt A och du hittar henne på punk B.
Det är verkligen roligt att följa hennes utveckling. Och nu kommer det väl att rasa iväg som en lavin, då hon lärt sig att rulla från rygg till mage! :)
Mata ne!
Angelica...
En tid efter det att jag blivit gravid berättade min lillasyster Anna för mig att jag antagligen bar på en liten flicka. Och att denna lilla flicka skulle komma att bli lite speciell. Hon skulle ha en helande effekt på mig, och att det var just därför som just hon kom att bli min lilla bebis. Anna hade fått till sig att det var min pappa ( som avled i sömnen för ett par år sedan) som såg till att just lilla Angelica skulle bli MIN dotter. Hon skulle hela mig på de plan som jag behöver helas. Denna lilla flicka skulle ge mig en sådan glädje, sa min syster till mig.
( som ni förstår så är min syster högst medial och har stark kontakt med andevärden) ( jag är hennes största fan) ( tillsammans med mamma då)
Just då kunde jag inte riktigt förstå. Jag visste att hon hade rätt, för jag tror verkligen på det hon säger, men jag kunde bara inte känna det. Alex gav mig ju redan en sådan enorm glädje, och han kändes alltid för mig som helande. Han har en så vacker själ, min lilla pojke. Så hur en ny liten människa skulle kunna ge mig mer av något som han redan ger mig sååå mycket av, kunde jag bara inte förstå.
Men nu förstår jag. Jag älskar inte Angelica mer än jag älskar Alex. Alex gör mig inte mindre glad bara för att Angelica också gör mig glad. Men nu gör Angelica mig så oerhört glad på en annan nivå. Och ja, det känns som att hon helar mig på sätt jag inte visste jag behövde helas på. Jag älskade Alex baby tid, och tyckte att han var sötaste bebisen på jorden och hela baletten. Men herregud vad jag är förälskad i Angelica! Jag kan bokstavligt talat bara sitta och titta på hennes underbara, perfekta ansikte med två omaka öron, och aldrig bli less. Bara jag tänker på hur mycket jag älskar henne och hur underbar hon är bränner det i ögonen och en liten tår av lycka vill titta fram. Kanske är det fortfarande hormoner som rusar omkring. Eller så stämmer det som min lillasyster sade. Att Angelica är speciell och att jag behöver henne. Jag väljer att tro det sist nämda.
Jag valde att döpa henne till Angelica av den anledningen att Angelica betyder just " ängel". Och jag vill som smeknamn kalla henne min lilla ängel... my angel. Sen tycker jag ju dessutom att det är ett väldigt vackert namn.
På tal om Angelicas öron. Hon har alltså två omaka öron. Ser lite lustigt ut. Det högra örat är litet och står rakt ut. Hon ser ut som ett litet troll. Det vänstra örat är betydligt större och ligger mer mot huvudet. Det är varket mina öron eller Toshis öron. Detta var jag lite störd över precis då hon fötts, funderade på om det var något som måste åtgärdas. Men så pratade jag med min lillasyster Anna och Mamma på skype och nämde detta lilla fenomen. Då visar det sig att min älskade syster Anna har exakt likadana öron! Helt plötsligt var det inget bekymmer längre, utan snarare en välsignelse. Min älskade lilla dotter har likadana öron som min älskade lillasyster. Kan det ens bli bättre? Och att Anna hade två olika stora öron, varav ett dessutom står ut lite från huvudet, visste jag ju inte ens. Så något man märker är det ju inte, vilket betyder att Angelica inte kommer att bli lidande av det ( typ retad eller något). Nu är älskar jag att titta på hennes söta små omaka öron, och tänka att de är likadana som min lillasysters :)
Sverige, Sverige, SVERIGE!!!
Nu JÄVLAR, nu närmar det sig! Med stormsteg! Sverige inom en månad! Såhär pass nästa månad sitter jag i min kära mammas kök och sippar kaffe, har antagaligen dessutom några vänner på kärt besök. Åhhhhhh vad jag längtar!! Två av mina vänner har dessutom hunnit få sitt första barn och sitt andra barn sedan jag sist var hem, så det ska bli sååå kul att få träffa dessa två nya små människor!
Just nu håller jag på att inhandla en massa souvernirer och annat som min familj och vänner önskat få från Japan. Väntan är ju faktiskt också halva nöjet. Sen försöker jag att hålla både mig och barnen friska. Alex ska få vara ledig från skolan från och med Februari , för att minimera risken till att bli smittad precis innan avgång. Från och med Februari ska vi dessutom försöka hålla oss ifrån alla stora shopping center och sånt där stora mängder människor samlas. Så jag försöker att få klart inhandlandet av souvernirer till Sverige nu i Januari.
När vi kommer hem ska vi dessutom ha dop för vår lilla Angelica. Och Toshi ( som inte kunde vara med på Alex dop) kan vara med den här gången! Dessutom kommer Jiji ( farfar) också! Jättekul! Jag och barnen kommer till Sverige den 13 Februari och Toshi och Jiji den 7 Mars. Vi far hem tillsammans till Japan igen den 13 Mars. Och från April återgår jag till jobbet igen. '
Nu har jag skrivit nog på bloggen för den här gången. Mata ne!
RS virus
Min stackars lilla ängel åkte på det berömda RS viruset förra veckan och blev inlagd på sjukhus i 4 dagar. Det var tack och lov iallafall inte värsta fallet av detta virus, det stannade vid mändger av snor och envis hosta. Jag har hört att det i värre fall kan leda till andra sjukdomar, som t ex lunginflammation. Men som sagt så skonades Angelica från detta. Hon var en liten kämpe och vi är sedan i Måndags hemkomna från sjukhuset. Nu har hon i princip bara lite hosta kvar. Men det skar i mamma hjärtat att se sin lilla bebis kopplad till dropp på sjukhuset :
Jag är dock tacksam att vi var på en avdelning med bara barn som hade liknande sjukdommar. Jag slapp se andra, på RIKTIGT sjuka små barn. När Alex var inlagd på sjukhus ( två gånger) kunde jag se barn som hade det mycket värre än honom. Och det skar nästan mer i hjärtat av att se dem, än att se sitt eget barn på sjukhus. För i vårt fall visste jag ju att det inte var någon fara. Men det är ju inte helt svårt att som mamma sätta sig in i hur det skulle vara om ens eget barn var allvarligt sjukt... ush, hemska tanke. I sådana här fall kan man ju inte annat än att känna sig så otroligt välsignad att man fått två friska, glada, underbara barn!
Ny Frisyr!
Jag tog äntligen tag i att söka ny frisör. Tycker mycket om frisören jag har sedan flera år tillbaka, men känner ändå inte att jag blir helt nöjd efter att jag klippt mig. Oftast blir det någon form av missförstånd och jag känner att jag sällan blir " överraskad" med resultatet. Dessutom är det rätt långt från där vi bor och det kostar rätt mycket. Så jag har äntligen provat ett nytt ställe, som ligger inte mer än ett par minuters gång avstånd från vårt hus. Och jag blev verkligen jättenöjd! Kolla här:
Jag bad honom i princip att göra stor förändring utan att egentligen ändra något, ( längd på varken håret eller luggen) samt att använda sig av mitt självfall. Och detta blev alltså resultatet. Jag är verkligen jättenöjd! Och Toshi tycker att det är den bästa frisyren jag haft. Han tyckte att killen var så duktig att han själv for och klippte sig där dagen efter.
Jag visste inte att jag i själva fallet hade så pass lockigt hår som jag tydligen har. Jag har varken använt locktång eller permanentat mig. Håret är dessutom jätteenkelt att styla och går på ett nafs! Super nöjd!!
