Tänk om man kunde strunta i sockret...
Jag läste igår lite på en blogg om en tjej som precis som oss andra mer eller mindre varje dag åt eller drack något sött. Kakor, lattes osv... men ända var hon trött och orkeslös mest varje dag. Nu har hon beslutat sig för att sluta med allt det söta. Tänk om jag också kunde sluta med alla små sötsaker och kanske få mer ork tillbaka? Men jag äääääälskar verkligen choklad, godis, chips, läsk , glass och lattes och kaffe mocchas! Att ge upp det är ju både att ge upp en livsnjutning och sen helvetes svårt- det finns ju ÖVERALLT. Liiiite svårt att motstå frestelsen när den lurar exakt bakom varje hörn i alla dess former. Sen vad ska jag ersätta mitt brutala godisbegär med? Frukten här är ju godare och sötare än den vi har hemma i Sverige, men ändå - är det choklad jag vill ha duger inte frukt som ersättare liksom. Sen är frukt himla dyrt också... Jaja, jag får nog fundera på detta och hitta min inre motivation och beslutsamhet. För utan det går det då definitivt inte. Men nog vore det allt härligt om jag kunde få tillbaka lite krafter och få mer ork på något vis! ;) もっと元気を出したい！♪ vilket läses : motto genki wo dashitai! och betyder : Jag vill bli piggare/ få mer energi. Typ.
May. 25, 2013
Trött. Det var ordet det. Även fast jag givetvis visste att det skulle bli jobbigt att arbeta heltid och ta hand om ett litet barn så kan nog inget förbereda en på hur det faktiskt är. Det går bra och jag är lycklig och glad, men TRÖTT. Det här med att ta det lugnt och kanske nån gång bara "pilla navelludd" har ju givetvis gått upp i rök. Det finns ju ALLTID något att göra: tvätta, vika tvätt, städa, laga fjunets lunch till dagiset nästa dag, diska , plocka undan, slänga sopor... ja, you name it. Bara att ta sig sin egen dusch eller stretcha sin arma kropp har blivit " ett måste". För när man efter en lång arbetsdag med skrikande och gråtandes barn far hem vill man ju helst bara sitta i ett tyst rum och stirra in i väggen typ. speciellt om man har migrän på gång också. Men dagen är ju inte slut där ;) Hemma tar man ju hand om den viktigaste personen i hela ens universum - lilla gulle fjunet Alex! som också har en tendens att bli lite grinig och gråtit på kvällen... och så matlagning och plock och förberedelser för kommande dag på det då. När allt detta är klart är jag också jävlat slut. Så då känns dusch och stretching lite motigt... för det är ju också något som MÅSTE göras, inte för att jag egentligen vill göra det. Vad vill jag ha sagt med det här inlägget egentligen? Kanske att jag glömt bort hur det var att inte ha något " måste" som flåsar en i örat hela tiden? Ja, så är det nog. Men hur trött jag än må vara så är jag så obeskrivligt lycklig :) så jag fortsätter att kämpa på! :) dessutom är jag ju inte unik på något vis, det är ju samma situation för de flesta andra mammor också! :) Men nu MÅSTE jag sova om jag vill vara något så när utvilad imorgon. Måste räkna med att fjunet vaknar 1-2 gånger under natten och sen 06 imorgon bitti, så jag måste nog skynda mig att slå igen ögonlocken. Godnatt!
Fars dag i Japan
Snart är det fars dag här i Japan. Vi firade Toshis pappa redan förra Söndagen genom att hyra en Harley Davidson motorcykel åt honom. Att en dag köra en äkta Harley har alltid varit en dröm han haft, så vi bjöd honom på en 2 timmars motorcykel tur. Vi åkte bakom i våran bil :) Han blev jätteglad över överraskningen och vi hade en väldigt trevlig dag :) 
Golden Week
.... det är verkligen den gyllene veckan! Som tyvärr gått alldeles för fort. Men än är den inte slut! Jobbet börjar om först på Tisdag, och innan dess ska jag, Toshi, Alex och farfar på en Sayonara BBQ vid en flodkant i vackra Arashiyama ( sayonara betyder farväl) för två av våra vänner som ska återvända hem till USA , och jag ska på en efterlängtad ladies night out med en vän och äta spansk tapas och dricka gott vin! Längtar :) Under denna guld vecka har vi gjort mycket samtidigt dom vi tagit det väldigt lugnt, så jag känner mig himla nöjd med min ledighet. Nedan lägger jag upp några bilder jag tog för några dagar sedan då vi for med vår Tyska kompis Ralf till ett game center och dessutom chillade lite vid Kyotos vackra Kamogawa ( kamo floden ) .
Det var ett gäng... duvor??? ( näää inte duva va? de är ju vackra och vita, vad tusan är det här för fågel på svenska? pigeon på engelska och hato på japanska... totalt jävla hjärnsläpp!! ) som flockades runt oss, så Toshi tyckte vi skulle ge dom något att äta. Det enda jag hade i väskan var dock honungs halstabletter, vilket Toshi inte trodde skulle bli uppskattat av dessa kreatur. Så någon matning blev det inte. 
Alex tyckte dock att det var jätte intressant att bara titta :) 
På game centret passade vi på att ta en "purikura" bild :) Ursäkta dåligt foto av fotot! :) Nu ska jag fortsätta min Golden Week med att slöa i soffan medan Alex snarkar och tar sin tupplur. Over and out.
Kulturell skillnad - Jakt trofé
Vad är en jakt trofé? I Sverige är det oftast hornen från en präktig älg, typ 12 - taggare, som man hänger upp för allmän beskådan i sitt hem. I Japan är det ofta - wait for it - en inglasad Gigantisk Jätte Räka! Respekt. Eller....?!?
Traditioner
Nu är det Golden Week i Japan och igår for vi för andra året i rad till Toshis släktingar i Nara för middag. Det är underbart att börja få lite traditioner nu när vi blivit en familj på riktigt. Ibland med Toshis släktingar, ibland med min familj hemma i Sverige och ibland bara oss själva, familjen Ohno :) Länge leve traditioner och länge leve släkt och familj! I Nara träffade vi Toshis mostrar Ryoko och Kasuo-bachan med deras män, och Toshis kusiner Aki-chan och Yoshikazu-niichan med familjer. Totalt var det 5 små barn, alla i ungefär samma ålder. Alex har alltså träffat några av sina japan- kusiner för första gången :) Ser fram emot framtida kusin träffar då de alla kan leka och busa tillsammans :) Här följer lite bilder från gårdagen : 
Vi for förbi ett Aeon-shopping mall och lekte lite i ett barn anpassat game center. Jag och Alex åkte en Anpanman karusell :) 
Alex träffade sin kusin Mira-chan som är 2 månader yngre än honom för första gången. De fattade direkt tycke för varandra :) 
Alex lekte massor med Kasuo-bachan :)
Toshis kusin Aki-chan med hennes man :) Pojken är Toshis kusin Yoshikazu-niisans son Kazuho-kun och flickan är hans dotter Mira-chan :) 
Jag och Alex och Yoshikazu-niichans fru och deras son Kazuho-kun.
Toshis kusin Aki-chan med hennes dotter Reina-chan. Andra dottern Yuri-chan sov tyvärr genom typ hela middagen, så henne hann vi knappt träffa. Hon är 4 år och Reina-chan är ungefär 1 år och 4 månader tror jag.
Såhär såg det ut när vi åt middag. Mycket trevligt! :) 
När vi väl kom hem till Kyoto igen var klockan närmare 21 och Alex var på gott humör men VÄLDIGT trött. Här kämpar han med att le mot kameran trotts sin trötthet :) 
Sist men inte minst då fick jag ett par "Baikin-man" sockar av Kasuo-bachans man :) Baikin-man är ondingen i barn programmet "Anpanman" och jag är hals över huvud förälskad i Baikin-man. Han är bara bäst, helt enkelt :)
Tänder!
Alex gaddar upp sig. Den här gången på överkäken. På underkäken har han redan fått 2 vackra tänder och nu kämpar sig alltså 2 nya vita tänder fram på överkäken. Skillnaden nu är väl den att han verkar ha mer ont den här gången. Han har gråtit sig igenom nätterna den senaste veckan nu, vilket börjar kännas otroligt jobbigt för mig nu. Jag hoppas VERKLIGEN att detta elände får vara över snart och att både fjunet och jag får tillbaka vår nattsömn. Huruvida han gråter på grund av tandsprickningen eller inte är jag ju givetvis inte säker på, det kan ju ha att göra med att han varit sjuk nyss. Men i och med att han har tänder som är påväg ut så satsar jag nog mina pengar på tandsprickningen. Men nu ska jag sova och hoppas på en ordentlig natts sömn... det sägs ju att hoppet är det sista som lämnar en ;) Gonatt!
3 dagars feber....
Nu har Alex haft sin första feber. Och inte vilken feber som helst - den beryktade 3 dagars febern. Skönt att ha den bort gjord, men jobbigt var det. Mest för stackars fjunet förstås, men även jobbigt för mig och Toshi. Fjunet fick riktigt hög feber ( mätte upp till 40 grader), hosta och en massa röda prickar över ansikte, hals, bröst och mage samt armar och ben. Han blev helt som en riktig liten bebis igen, stackarn. Men mysigt var det ju att han sov mycket på min mage :) Och när hjärtat är sjukt släpper man ju allt runt omkring och bara är med sin sjukling, så det blev ju massor av mys också. Jag tog även ledigt 2 dagar från jobbet, så nu har jag haft mina första " vård av barn" dagar, vilket i sig är en upplevelse. 
