Receptet pa en toppenrulle!
Nar jag och Toshi for hem till Sverige i julas for att ha vart brollop var jag ungefar 2 manader gravid ( 2 eller 3 manader, minns inte riktigt). Da var jag som absolut mest illamaende ocksa, fy fan vad jobbigt det var. Efter den langa flygresan blev jag helt utmattad sa de forsta dagarna hemma i Sverige blev jag sangliggande da jag blev typ dubbelt sa illamaende pga av utmattningen tror jag. Eller sa fick jag vinterkraksjukan. I vilket fall gjorde jag ett tappert forsok att se en film som min lillasyrra hade fatt tag pa, som jag vantat pa att fa se sedan jag horde att den skulle goras. Men jag orkade inte se mer an typ 10 minuter av filmen innan jag var tvungen att stanga av den bara for att jag inte orkade ens forsoka se en film. Sedan var resten av vistelsen hemma fullspackad av jul, utlandsgaster och brollop, sa jag hann aldrig se min efterlangtade film.
Men nu - nu har jag sett den! Flera ganger om bara for att den ar sa bra. Den har allt jag vill ha av en film - action, bra musik, den ar snyggt och intressant gjord ( ganska nytankande, har aldrig sett en film som ar gjord som den har), och bast av allt - de 2 huvudrollerna spelas av de 2 snyggaste kandisarna EVER (enligt mig), Josh Hartnett och Gackt! SCORE!!! :) Japp, en film helt i Annikas smak det har :) Vilken film? Bunraku :)
Josh Hartnett ar dock absolut snyggast i Pearl Harbor enligt mig :)
Gackt ar en Japansk sangare men har aven gjort ett par filmer. Jag tycker han gor en helt okej skadespelar insats i Bunraku, men i andra filmer tycker jag han borde ha hallt sig till musiken...
Vidare sa har jag upptackt att Alex sover jattebra da jag dammsugar. Till och med da jag dammsuger runt om honom. Han ror inte en muskel, bara fortsatter att sussa sott. Undrar om det har nagot att gora med att jag dammsugade sa mycket aven under graviditeten? Att han liksom finner dammsugarens brummande lugnande?
Just nu ar han dock vaken och ligger i sin lilla sang brevid mig och grymtar och hickar och jollrar, sa jag ska ta och gosa lite med honom nu!
Men nu - nu har jag sett den! Flera ganger om bara for att den ar sa bra. Den har allt jag vill ha av en film - action, bra musik, den ar snyggt och intressant gjord ( ganska nytankande, har aldrig sett en film som ar gjord som den har), och bast av allt - de 2 huvudrollerna spelas av de 2 snyggaste kandisarna EVER (enligt mig), Josh Hartnett och Gackt! SCORE!!! :) Japp, en film helt i Annikas smak det har :) Vilken film? Bunraku :)
Josh Hartnett ar dock absolut snyggast i Pearl Harbor enligt mig :)
Gackt ar en Japansk sangare men har aven gjort ett par filmer. Jag tycker han gor en helt okej skadespelar insats i Bunraku, men i andra filmer tycker jag han borde ha hallt sig till musiken...
Vidare sa har jag upptackt att Alex sover jattebra da jag dammsugar. Till och med da jag dammsuger runt om honom. Han ror inte en muskel, bara fortsatter att sussa sott. Undrar om det har nagot att gora med att jag dammsugade sa mycket aven under graviditeten? Att han liksom finner dammsugarens brummande lugnande?
Just nu ar han dock vaken och ligger i sin lilla sang brevid mig och grymtar och hickar och jollrar, sa jag ska ta och gosa lite med honom nu!
Varmt, varmt, varmt!
Nu kokar Kyoto kanns det som. Jag vet inte hur varmt det ar da vi inte har nagon termometer, men jag tror att det ror sig mellan 30 - 35 grader. Det gar inte att stiga utanfor dorren utan att inom 10 sekunder kanna svetten rinna fran pannan, typ. Det kanske ar tur att vi inte kan lamna huset med lilleman innan han blivit en manad gammal? Nu har vi ju en bra ursakt till att stanna inomhus med aircon pa :)
I Japan ar det sa att man forsoker att inte ta med sig sin bebis ut innan bebisen hunnit bli 1 manad gammal. En annan kultlurell skillnad mellan Sverige och Japan. Varfor? Antar att det har nagot med infektionsrisken att gora. Bakterierna kanske florar mer i Japan an i Sverige da folkmangden ar storre och temperaturen varmare?
Idag fick jag sova ut ordentligt! Gud sa skont det var :) Tror jag sov ungefar 6 timmar i strack innan lilla Alex vaknade till liv och ville ha mat. Fram tills dess stannade Toshi uppe langre an mig och tog hand om Alex och gav honom flaskan, vilket gjorde att jag inte behovde vakna var annan / var tredje timma for att amma. Sen steg Toshi upp tidigare med honom sa att jag fick sova ut pa morgonen ocksa :) Tuuuuusen tack alskling, du ar bast! :)
Imorse da Toshi gav Alex flaskan spydde han upp endel av mjolken, och han sag bara sa hjalplost sot ut, sa vi var tvugna att ta en bild pa kalaset....
Och for nagra dagar sedan tog jag en bild pa " mina tva pojkar" da vi alla tre lag i sangen och tog lite sovmorgon:
Fattas bara favvo pojke nr.3 - Kiba! Han ar fortfarande "homestay" hos min arbetskompis Yuko i Osaka, men vi ska hamta hem honom om nagra dagar.
Vi fick aven ett paket med posten fran min kompis Carro hemma i Sverige for ett tag sedan. I detta paket var det jattesota barnklader fran henne, hennes make Micke och hennes foraldrar Irma och Staffan. Jattesota klader, verkligen! Tusen tack, bade jag och Toshi blev jatteglada :) Alex ocksa :)
Tva sma sota pyjamaser, eller " night wear". Tyvarr ar den Japanska sommaren lite for varm for att Alex ska kunna ha pa sig dem nu. Men de ar fortfarande ganska mycket for stora, sa jag hoppas att han kommer kunna ha pa sig dem aven da det har blivit lite svalare :)
Vi fick aven denna sota Body, byxor och dreggel lapp / haklapp / bib som ar i lite storre storlek. Ser fram emot att fa kla honom i dessa nar han vaxt till sig lite :)
Ikvall ska jag och Alex skypa med mormor och moster ( for honom, mamma och lillasyster for mig), och jag ser fram emot att fa nagra av mammas recept dikterade sa att jag kan laga lite go mat har hemma :)
Pa aterseende :)
I Japan ar det sa att man forsoker att inte ta med sig sin bebis ut innan bebisen hunnit bli 1 manad gammal. En annan kultlurell skillnad mellan Sverige och Japan. Varfor? Antar att det har nagot med infektionsrisken att gora. Bakterierna kanske florar mer i Japan an i Sverige da folkmangden ar storre och temperaturen varmare?
Idag fick jag sova ut ordentligt! Gud sa skont det var :) Tror jag sov ungefar 6 timmar i strack innan lilla Alex vaknade till liv och ville ha mat. Fram tills dess stannade Toshi uppe langre an mig och tog hand om Alex och gav honom flaskan, vilket gjorde att jag inte behovde vakna var annan / var tredje timma for att amma. Sen steg Toshi upp tidigare med honom sa att jag fick sova ut pa morgonen ocksa :) Tuuuuusen tack alskling, du ar bast! :)
Imorse da Toshi gav Alex flaskan spydde han upp endel av mjolken, och han sag bara sa hjalplost sot ut, sa vi var tvugna att ta en bild pa kalaset....
Och for nagra dagar sedan tog jag en bild pa " mina tva pojkar" da vi alla tre lag i sangen och tog lite sovmorgon:
Fattas bara favvo pojke nr.3 - Kiba! Han ar fortfarande "homestay" hos min arbetskompis Yuko i Osaka, men vi ska hamta hem honom om nagra dagar.
Vi fick aven ett paket med posten fran min kompis Carro hemma i Sverige for ett tag sedan. I detta paket var det jattesota barnklader fran henne, hennes make Micke och hennes foraldrar Irma och Staffan. Jattesota klader, verkligen! Tusen tack, bade jag och Toshi blev jatteglada :) Alex ocksa :)
Tva sma sota pyjamaser, eller " night wear". Tyvarr ar den Japanska sommaren lite for varm for att Alex ska kunna ha pa sig dem nu. Men de ar fortfarande ganska mycket for stora, sa jag hoppas att han kommer kunna ha pa sig dem aven da det har blivit lite svalare :)
Vi fick aven denna sota Body, byxor och dreggel lapp / haklapp / bib som ar i lite storre storlek. Ser fram emot att fa kla honom i dessa nar han vaxt till sig lite :)
Ikvall ska jag och Alex skypa med mormor och moster ( for honom, mamma och lillasyster for mig), och jag ser fram emot att fa nagra av mammas recept dikterade sa att jag kan laga lite go mat har hemma :)
Pa aterseende :)
En ny vardag
Nu ar det langesen jag skrev sist. Men jag tror sakert att alla forstar att den nya vardagen med min lilla gullegris Alex slukar den mesta av min egna tid :)
Lilla Alex ar nu 3 veckor och 4 dagar gammal :) Han ater, vaxer och mar bra :) Vi har valsignats med en jattesnall liten pojke som fram tills nu knappt gratit nagot alls utan bara sovit. Nu borjar han vara vaken mer och darmed har han borjat grata mer ocksa, men han ar fortfarande hur snall som helst.
Vad som kanns jobbigast i denna underbara tillvaro ar ammningen och att behova vakna flera ganger per natt.
Jag hade ju hort att ammning kan vara jobbigt och att det tar mycket enerig, men jag kunde anda inte forestalla mig det. Men amningen gar jattebra, och Alex tar dessutom flaskan utan problem, sa ibland da jag behover vila sa ger Toshi honom valling/mjolkersattning istallet.
Under graviditeten gick jag upp fran 52kg till 64kg mot slutet, men jag har redan gatt ner nastan allting ( vagen landar pa ungefar 53kg nu). Detta kanns ju underbart :) Dock har mina hofter blivit betydligt bredare, sa jag jobbar pa att slimma ner dem genom att anvanda ett typ av balte som man ska ha pa sig efter att man fatt barn for att fa tillbaka sina hofter till den ursprungliga bredden ;) Hurvida detta funkar eller inte vet jag inte, men det skadar ju inte att prova. Jag tror inte vi har detta i Sverige, men i Japan anvander valdigt manga dessa balten for att fa tillbaka sina kroppar som de var innan de blev gravida. Ar detta humbugg eller sanning manntro?
Vidare sa har Alex en fantastisk mimik fastan han ar sa liten annu. Det ar en san lycka att bara sitta och titta pa hans minspel nar han ar vaken ( eller sover for den delen), han ar det sotaste jag sett pa denna jorden. Men sa tycker val alla mammor om sina barn va? :)
Det far bli ett jattekort inlagg idag, jag ska ta och forsoka fa i mig lite frukost och starta upp den har dagen. Lagger upp nagra bilder pa gullegrisen ocksa! :)
Dessa 4 bilder ovan tog var van Kosuke i Sondags.
Pappa Toshi och en nyfodd Alex pa sjukhuset.
Lilla Alex ar nu 3 veckor och 4 dagar gammal :) Han ater, vaxer och mar bra :) Vi har valsignats med en jattesnall liten pojke som fram tills nu knappt gratit nagot alls utan bara sovit. Nu borjar han vara vaken mer och darmed har han borjat grata mer ocksa, men han ar fortfarande hur snall som helst.
Vad som kanns jobbigast i denna underbara tillvaro ar ammningen och att behova vakna flera ganger per natt.
Jag hade ju hort att ammning kan vara jobbigt och att det tar mycket enerig, men jag kunde anda inte forestalla mig det. Men amningen gar jattebra, och Alex tar dessutom flaskan utan problem, sa ibland da jag behover vila sa ger Toshi honom valling/mjolkersattning istallet.
Under graviditeten gick jag upp fran 52kg till 64kg mot slutet, men jag har redan gatt ner nastan allting ( vagen landar pa ungefar 53kg nu). Detta kanns ju underbart :) Dock har mina hofter blivit betydligt bredare, sa jag jobbar pa att slimma ner dem genom att anvanda ett typ av balte som man ska ha pa sig efter att man fatt barn for att fa tillbaka sina hofter till den ursprungliga bredden ;) Hurvida detta funkar eller inte vet jag inte, men det skadar ju inte att prova. Jag tror inte vi har detta i Sverige, men i Japan anvander valdigt manga dessa balten for att fa tillbaka sina kroppar som de var innan de blev gravida. Ar detta humbugg eller sanning manntro?
Vidare sa har Alex en fantastisk mimik fastan han ar sa liten annu. Det ar en san lycka att bara sitta och titta pa hans minspel nar han ar vaken ( eller sover for den delen), han ar det sotaste jag sett pa denna jorden. Men sa tycker val alla mammor om sina barn va? :)
Det far bli ett jattekort inlagg idag, jag ska ta och forsoka fa i mig lite frukost och starta upp den har dagen. Lagger upp nagra bilder pa gullegrisen ocksa! :)
Dessa 4 bilder ovan tog var van Kosuke i Sondags.
Pappa Toshi och en nyfodd Alex pa sjukhuset.
Alex is born!
Nu har det magiska hant - var lilla son Alex har anlant :)
Den 30 Juni kl. 17.20 foddes en frisk liten Alex som da vagde 2492 g och var ungefar 48 cm lang. ( Nu har han vaxt lite )
Forlossningen gick bra, men inte helt problemfritt. Forlossningens forlopp i korthet:
29 Juni ca kl. 19.30 - Vi far till sjukhuset och jag ska far en sa kallad "ballong" insatt som skall trycka pa livmoderhalsen ( ? ) och fa igang forlossningsproceduren.
Runt kl.20.00 blev jag inlagd och fick ligga i forlossningssalen.
Tyvarr steg mitt blodtryck ganska drastiskt under de tva sista dagarna av graviditeten, jag fick tydligen den sa kallade "havandeskapsforgiftningen" som vissa kan fa. Eller atminstonde en borjan pa den. Nar jag lag och tittade pa tv och bara tog det lugnt, borjade det gora forbannat ont pa hoger sida av nacken, och strala anda ner till armen. En valdigt intensivt tryckande smarta som bara stegrade och vagrade ga bort. Efter att ha ringt efter skoterskor fick jag blodtrycksmedicin ( tabletter ) for att sanka mitt for hoga blodtryck.
Darefter borjade jag ma illa och fick valdigt ont i magen ( min mage, inte baby magen). Samtidigt borjade aven varkarna i babymagen att satta igang litegrann. Jag borjade krakas kraftigt. Kan ha varit en reaktion pa medicinen.
Jag fick dropp i ena armen och de kopplade en blodtrycksmaskin till den andra armen. Jag kan fortfarande ga upp sjalv och ga pa toa ifall jag vill.
Illamaendet ar ihardigt och smartan i "bada magarna" borjar vara nog sa jobbigt att hantera samtidigt. Det finns ingen bra stallning att ligga pa, och att sitta upp ar uteslutet. Inget funkar for att lindra illamaendet. Det gar inte att sova.
Tillslut ber/fragar Toshi dem om det inte finns nagot jag kan fa mot illamaendet, sa de lagger pa ett dropp mot illamaende samt blodtrycks dampande dropp ocksa. Nu kan jag antligen sova och illamaendet ger med sig.
30 Juni kl.09.00 -
De tar ut "ballongen" och jag har oppnat mig 3 cm.
Nu ar det dags for varkframkallande dropp samt epidural bedovningen. Fran och med nu kan jag inte ga pa toa langre da jag ar kopplad till en maskin som kontrollerar epiduralen. Jag far heller givetvis varken ata eller dricka nagot langre.
Jag far vatske ersattande dropp tillagt till alla andra dropp.
( Att satta in epiduralen gjorde inte ont men det var sjukt obehaglit och ganska skrammande. Dessutom fick inte Toshi vara i rummet av nagon anledning, sa jag var tvungen att gora det ensam vilket gjorde mig lite mer radd).
Epiduralen tog sa ordentligt att till och med hela mitt vanstra ben domnade bort helt. Kunde inte rora det over huvud taget. Lite obehagligt, men den gjorde ju ocksa sa att jag inte kande av varkarna lika mycket ocksa, vilket var meningen.
Var 30:e minut skruvade de upp det varkframkallande droppet.
Varkarna blir starkare och starkare, de blir ju givetvis jobbigare och jobbigare fastan jag har bedovning.
Jag borjar bli valdigt dasig och somnar flera ganger om varandra, for att sedan vakna upp igen.
Ca kl. 14.00 -
Varkarna blir starkare och starkare och lilleman har nu kommit sa pass langt ner att forlossningen ar nara. Dock blir hans hjartslag svagare sa jag maste tanka extra mycket pa att andas ordentligt in via nasan och ut genom munnen nar varkarna kommer for att ge honom tillrackligt med syre. Dessutom har den delen dar han maste passera for att komma ut ( minns inte vad det heter) inte blivit tillrackligt mjukt annu, sa annu ett dropp laggs pa for att hjalpa proceduren pa traven. Dessutom blir jag tyvarr aven dasigare och dasigare.
Ca kl.17.00 -
Nu ar sjalva forlossningen nara, men jag ar fortfarande inte tillrackligt mjuk vid oppningen for att lilleman ska kunna passera. Det borjar bli brottom da han har legat dar for lange. Lakaren overvager kejsarsnitt men beslutar att klippa mig och ta ut Alex med sugklocka. Nu ar jag sa dasig att jag har svart att halla ogonen oppna, och darmed jattesvart att krysta. Dessutom kommer nu illamaendet tillbaka.
kl.17.20 -
En skoterska trycker pa min mage for att hjalpa lilleman pa traven ut, och lakaren drar ut honom med sugklocka. Jag krystar sa gott jag kan men illamaendet och dasigheten gor det extra svart. Precis da lilla Alex fods sa kraks jag och kan bara se i ogonvran hur de haller upp min nyfodda son.
Valkommen till varlden, alskade lilla Alex!! :)
Den 30 Juni kl. 17.20 foddes en frisk liten Alex som da vagde 2492 g och var ungefar 48 cm lang. ( Nu har han vaxt lite )
Forlossningen gick bra, men inte helt problemfritt. Forlossningens forlopp i korthet:
29 Juni ca kl. 19.30 - Vi far till sjukhuset och jag ska far en sa kallad "ballong" insatt som skall trycka pa livmoderhalsen ( ? ) och fa igang forlossningsproceduren.
Runt kl.20.00 blev jag inlagd och fick ligga i forlossningssalen.
Tyvarr steg mitt blodtryck ganska drastiskt under de tva sista dagarna av graviditeten, jag fick tydligen den sa kallade "havandeskapsforgiftningen" som vissa kan fa. Eller atminstonde en borjan pa den. Nar jag lag och tittade pa tv och bara tog det lugnt, borjade det gora forbannat ont pa hoger sida av nacken, och strala anda ner till armen. En valdigt intensivt tryckande smarta som bara stegrade och vagrade ga bort. Efter att ha ringt efter skoterskor fick jag blodtrycksmedicin ( tabletter ) for att sanka mitt for hoga blodtryck.
Darefter borjade jag ma illa och fick valdigt ont i magen ( min mage, inte baby magen). Samtidigt borjade aven varkarna i babymagen att satta igang litegrann. Jag borjade krakas kraftigt. Kan ha varit en reaktion pa medicinen.
Jag fick dropp i ena armen och de kopplade en blodtrycksmaskin till den andra armen. Jag kan fortfarande ga upp sjalv och ga pa toa ifall jag vill.
Illamaendet ar ihardigt och smartan i "bada magarna" borjar vara nog sa jobbigt att hantera samtidigt. Det finns ingen bra stallning att ligga pa, och att sitta upp ar uteslutet. Inget funkar for att lindra illamaendet. Det gar inte att sova.
Tillslut ber/fragar Toshi dem om det inte finns nagot jag kan fa mot illamaendet, sa de lagger pa ett dropp mot illamaende samt blodtrycks dampande dropp ocksa. Nu kan jag antligen sova och illamaendet ger med sig.
30 Juni kl.09.00 -
De tar ut "ballongen" och jag har oppnat mig 3 cm.
Nu ar det dags for varkframkallande dropp samt epidural bedovningen. Fran och med nu kan jag inte ga pa toa langre da jag ar kopplad till en maskin som kontrollerar epiduralen. Jag far heller givetvis varken ata eller dricka nagot langre.
Jag far vatske ersattande dropp tillagt till alla andra dropp.
( Att satta in epiduralen gjorde inte ont men det var sjukt obehaglit och ganska skrammande. Dessutom fick inte Toshi vara i rummet av nagon anledning, sa jag var tvungen att gora det ensam vilket gjorde mig lite mer radd).
Epiduralen tog sa ordentligt att till och med hela mitt vanstra ben domnade bort helt. Kunde inte rora det over huvud taget. Lite obehagligt, men den gjorde ju ocksa sa att jag inte kande av varkarna lika mycket ocksa, vilket var meningen.
Var 30:e minut skruvade de upp det varkframkallande droppet.
Varkarna blir starkare och starkare, de blir ju givetvis jobbigare och jobbigare fastan jag har bedovning.
Jag borjar bli valdigt dasig och somnar flera ganger om varandra, for att sedan vakna upp igen.
Ca kl. 14.00 -
Varkarna blir starkare och starkare och lilleman har nu kommit sa pass langt ner att forlossningen ar nara. Dock blir hans hjartslag svagare sa jag maste tanka extra mycket pa att andas ordentligt in via nasan och ut genom munnen nar varkarna kommer for att ge honom tillrackligt med syre. Dessutom har den delen dar han maste passera for att komma ut ( minns inte vad det heter) inte blivit tillrackligt mjukt annu, sa annu ett dropp laggs pa for att hjalpa proceduren pa traven. Dessutom blir jag tyvarr aven dasigare och dasigare.
Ca kl.17.00 -
Nu ar sjalva forlossningen nara, men jag ar fortfarande inte tillrackligt mjuk vid oppningen for att lilleman ska kunna passera. Det borjar bli brottom da han har legat dar for lange. Lakaren overvager kejsarsnitt men beslutar att klippa mig och ta ut Alex med sugklocka. Nu ar jag sa dasig att jag har svart att halla ogonen oppna, och darmed jattesvart att krysta. Dessutom kommer nu illamaendet tillbaka.
kl.17.20 -
En skoterska trycker pa min mage for att hjalpa lilleman pa traven ut, och lakaren drar ut honom med sugklocka. Jag krystar sa gott jag kan men illamaendet och dasigheten gor det extra svart. Precis da lilla Alex fods sa kraks jag och kan bara se i ogonvran hur de haller upp min nyfodda son.
Valkommen till varlden, alskade lilla Alex!! :)
