Mitt Japan

Nu är jag gravid i vecka 38 och 2 dagar. När jag var gravid med Alex kom han redan i vecka 38 och 4 dagar, men detta berodde på att mitt blodtryck hade gått upp för mycket och kroppen hade tydligen börjat förbereda sig för hans ankomst. Men den här gången får jag allt behålla den lilla där inne ett tag till. Blodtrycket är fint och hon är inte påväg någonstans än. " Rör mycket på dig" säger de till mig, så jag försöker att hålla mig sysselsatt med diverse aktiviteter. Känns konstigt att höra att hon inte är påväg ut än, och att de ber mig att röra mycket på mig. Konstigt men bra. Dessutom väger hon redan 3000 g, jisses vilken bjässe! Alex vägde enbart 2490 g när han föddes, vilket alltså är om två dagar om vi ska jämföra med lillan. Jag vet att Alex var liten då han föddes, men när jag tänker på hur mycket lillan väger nu ( vilket säkert är mer normalt) funderar jag på hur stor hon kommer att vara när hon föds. Och hur pytteliten Alex måste ha varit! Nåja, hon är ju inte direkt för stor, jag vet att svenska barn brukar väga mer än japanska barn. Vanlig vikt för svenska barn överstiger väl ibland 4000 g tror jag?? Inte säker alls dock... :P

 

Men nu börjar jag också vara rejält trött på att vara gravid, om än jag är glad att det inte blir en lika plötslig igångsättning som med Alex. Men kroppen känns trött och foglossningen jag har kännt av senaste veckorna börjar bli smärtsammare och smärtsammare. Dessutom sover jag inte något vidare under nätterna, vilket man tydligen sällan gör i det här stadiet av graviditeten. Måste kissa typ var annan timma och när jag sover så drömmer jag så himla mycket, eller känner mig helt utvilad under natten och vill bara att morgonen ska komma, för att under dagen vara tvärtom slutkörd och längta efter natten. Men samtidigt som jag längtar efter att ha llillan här och börja vårt nya liv som tvåbarns familj gruvar jag mig för första månaden med mini bebis som behöver få rutiner ( vi får ju se hur hon behagar att sova och hur mycket hon kommer att gråta osv) plus den jobbiga efter förlossningen stadiet för mig. Jag tyckte verkligen det var jättejobbigt med Alex, att blöda så mycket och få igång amningen osv. Men han var ju en liten bäbis ängel som knappt grät och sov typ hela tiden. Så det gjorde ju det hela enklare. Jisses vad jag är nervös för hur det kommer att bli denna gången? Hur kommer lillan att bete sig? Tänk om stackarn får kollik? Eller är en av alla andra bebisar som vägrar sova på nätterna? Allt var så enkelt med Alex... sån tur får man väl knappast två gånger? Jag kan nog inte annat än att bara be änglarna att hjälpa mig igenom vilken situation det än blir. Och ge mig kraften att göra det bästa av det :) Jag får förlita mig till att allt löser sig och försöka att inte oroa mig över sådant som jag inte kan sstyra ändå. Så länge min lilla flicka föds frisk och för vara ett glatt och lyckligt barn spelar ju inget annat någon roll. Så är det ju :)

 

Vi har förövrigt snart färdigställt Alex rum, med egen fin säng och lite ny inredning, så att det är redo för honom när lillan är här ifall han känner att han vill sova i sin egen säng. Vi samsover ju fortfarande , om än Alex senaste veckan har valt att sova i lillans bäbis säng bredvid vår säng ( för att han själv vill det, sötnosen). Men vi har inga planer på att sparka ut Alex ur vår säng bara för att bebis kommer. Jag älskar att samsova. Men han har växt så mycket på senaste och verkar vara så redo att bli storebror, så vi kände både två ( jag och Toshi) att ha en säng redo för honom kunde vara bra. Ifall han blir störd av lillans gråt och amning nattetid, och ifall han då känner att han är en "stor pojke" som vill sova i sin egen säng, i sitt eget rum. Då får han ju givetvis göra det.

 

Sen har jag fått såååå mycket fina flick kläder av tre av mina vänner här, kläder som de använt till sina egna döttrar. Verkligen superfina plagg alltihop, och hur mycket som helst i alla storlekar upp till typ 90. Så vi kommer inte att behöva köpa mycket kläder till lillan, så länge storlekarna går ihop med säsongerna här. Spelar ju ingen roll om jag har en massa vinterkläder i storlek 70 ifall det är mitt i sommarn som lillan behöver dem, haha. Jag håller precis på att gå igenom sista kartongen med kläder, sorterar dem i storlek och märker påsarna så att jag bara kan plocka fram när det är dags för lillan att börja använda. Nu ska jag faktiskt sluta skriva och istället gå upp i rummet där vi nu förvarar alla bebis grejjer, och fortsätta med klädsorteringen.

 

Mata ne!