Mitt Japan

Idag gjorde kyckling-hjärna 1 & 2 ( jag och mamma ) ett tappert försök att ta sig ut till pappas grav. Sagt och gjort, vi klädde på oss, packade in lilleman i bilen och " off we go!". Det gick hyffsat bra att hitta till gravområdet, trots att vi båda besitter super - guldfisk - lokalsinnet. Men PÅ SJÄLVA KYRKOGÅRDEN var vi ju totalt lost.... efter ett par svängar fram och tillbak mellan gravområdena och att ha grävt fram vad som kändes som typ ett dussin olika gravar  gömda under snön var vi nära att ge upp. Jag frågar mamma " tror du inte att det kan vara den här gravstenen?" och så börjar jag gräva fram ännu en sten. Och FINALLY - there it was!! Daddy I found you!!!! :) Men guuuuud vilket snabbt besök det blev när vi väl hittat hans gravsten. Det fanns ingen snöskyffel på hans "avdelning", så jag grävde fram hans fina sten med mina vant- beklädda händer och ställde ner ett litet gravljust. Sedan var det typ dags att vända på klacken ( isklumpar till fötter) och fara hem igen. Både jag och mamma var ju rätt klädda för plumsande i djupsnön- NOT : Jag hade på mig ett par tunna mjukisbyxor och ett par puma sneakers, och mamma hade inte ens vantar på sig. Snacka om att jag är fröken Vildmark alltså... hahaha. 

 

Men nu har jag och lilleman iallafall hälsat på morfar :) Nästa gång får vi försöka göra ett lite längre besök ♥