Mitt Japan

Once again, loooong time no see. Tiden tycks ha pa sig loparskor, for den gar alldeles for fort och tycks aldrig racka till. Jag kanner mig som en akta mamma nu nar jag ar rorande overens med alla andra heltidsarbetande mammor att dagen inte har tillrackligt manga timmar. Sa varfor jag inte skrivit pa sa himla lange ar dels pa grund av tidsbrist, sen aven det faktum att jag inte haft nagon ordentlig dator att skriva pa. Just nu anvander vi oss bara av min smartphone och var tablet, da skarmen till datorn ar trasig. Och att skriva pa bloggen via smartphone eller tablettens tangentbord har jag varken tid eller talamod till. Men nu antligen sa har vi kopt ett litet bluetooth tangentbord till tableten, sa nu ar det valdigt enkelt och smidigt att satta sig ner och blogga. Tyvarr har vi inte fatt igang nagot svenskt tangentbord annu, sa for nu far det duga med bokstaver utan prickar och cirklar. 

 

Livet tuffar iallafall pa har i Japan. Jobbet gar bra och Alex leker och vaxer och utvecklas som han ska. En stressig period i Toshis arbetsliv ar till sitt slut och jag har gatt pa min vinter semester ( ungefar 14 dagar ledigt har jag ).  Det har varit en tuff period for mig med pa jobbet, med manga nya barn i en standigt vaxande klass och 3 nya arbetskamrater i Baby klassen. Varav en ar min co larare som jag har tranat, plus att chefen ar sa pass nojd med hur saker gors i min klass, att hon ville att jag under 2 veckor skulle trana en ersattningslarare for babyklassen i Otsu skolan ( en mindre stad nara kyoto, dar foretaget har skola nr.2). Nar den lararen var fardiglard och pa plats i Ostu kom en av Otsus assistenter till oss i Kyoto for att under en dag vara med oss i Baby klassen for att se hur vi gjorde saker har. Chefen berattade for mig att hon tydligen inte trivdes nagot vidare bra med arbetskamraterna och hur saker var gjorda i Otsu, och darfor vill komma och se hur vi hade det i Kyoto. Efter avslutat besok hade hon atervant till Babyklassen i Otsu och bestamt sig for att hon vill gora ett nytt forsok att jobba dar iallafall, sa hon hade alltsa blivit positivt inspirerad efter att ha varit med oss under en dag. Under en middag med jobbet lite senare tog chefen mig till sidan och tackade mig for att jag och mina assistenter hade tagit hand om henne den dagen och visat henne hur vi gor. Hon tackade mig aven for att jag tranat den nya lararen i Otsu. Det ar for mig en enorm gladje att chefen tackar mig, for jag har verkligen lagt ner min sjal i mitt arbete. Det ar ju viktig tid med Alex som gar till spillo da jag jobbar, men nar man kanner sig uppskattad i sitt arbete ar det som ett litet plaster pa saret iallafall. 

 

Sen har vi gatt och kopt HUS! Ett perfekt hus, inte sa langt fran dar vi bor nu. Vi har en park precis vid sidan av huset, dar Alex kan springa och leka hur mycket han vill. Vi har 3 stycken stora, fina supermarkets inom minuters avstand fran vart hus, varav 1 ar ett shopping mall. Ett annu storre shoppingmall har vi typ 6 minuters cykeltur fran huset. Ett sento, Japanskt badhus, vilket jag bara aaaaalskar, har vi ocksa gangavstand fran vart hus. Just nu ar det bara mark, huset ar inte ens byggt annu. Vi far bygga vart alldeles eget hus! ( eller, vi bygger ju inte, vi far bara peka och saga hur vi vill ha det). Det blir ett tva vaningshus med kok och vardagsrum samt tvatt och bad pa forsta vaningen. Pa andra vaningen har vi tre rum och balkong. Och saklart parkering. Det ar helt enklet PERFEKT! Jag langtar saaaaaaa mycket, i Maj ska det vara fardigt. Sa jag att vi kommer ha counter kitchen? Whooooaaa jag langtar!! 

 

Naja, nu maste jag slita mig for bloggandet och gora nagot nyttigt istallet. Men nu kommer jag iallafall att skriva oftare det det blivit mycket enklare att ta sig tiden till det.

 

See ya!