Whiskas, när du får oväntat besök.
En härlig grejj med att vara här i Japan är att jag ibland trillar över mangor i Silver Fang ( Ginga nagareboshigin) serien. Nostalgisk som jag är måste jag ju bara köpa dem, även om de garanterat är rätt....öhh... skitdåliga :P När jag var nykommen ( eller nån månad efter att jag kom hit) till Japan köpte jag en manga om Riki för att ha något enkelt ( trodde jag) att öva att läsa japanska med. Har inte gjort några större, tapprare försök att läsa den ännu eftersom den då jag köpte den var alderles för svår att läsa. ( fotnot: Manga är bland det svåraste du kan läsa. Dagstidningen det enklaste. Varför? Mangan kan vara ganska abstrakt med slang och förkortningar, ja ni fattar. En dagstidning besvarar alltid vad,vart,vem,varför,när och hur. Kanjisarna är ju ett hinder dock...)
Mitt senaste tillskott i min Silver samling är den här lilla raringen:
WEED Orion! Handlar alltså om Silvers ( Gin ) son Orion och Orions bröder och syster. Dessutom är Silvers bror med. Jag menar- whaaaaat! Varför kasta in en brorsa till gamla Silver nu. Nåja, nostalgiskt, det är det :)
En annan kul grejj är all Anime på tv. Jag följer inte nya serier eller så, men när jag pluggar och vill ha lite ljud omkring mig brukar jag slå på tv:n och Animax som bakgrundljud. Ibland är det någon gammal serie jag tittat på som barn, som t ex denna gamla goding:
Galaxy Expressen 999!! Hell yeah :) Den serien är fortfarande ganska het här i Japan verkar det som. Utanför game centerna brukar de göra reklam på stora neonskyltar för denna anime, och den hyrs fortfarande ut i videobutikerna. Tror det finns en och annan uppföljare och filmer också... har inte fördjupat mig i ämnet. Silver är det dock dödstyst om förutom då jag trillar över de nya mangorna. Men ingen japan jag träffat hittils har nånsin hört talas om Ginga Nagareboshi Gin vilket gör mig väldigt besviken :(
Vidare fick jag finbesök idag :) Ni vet, "Gevalia, när du får oväntat besök". Fast " Whiskas, när du får oväntat besök". Ja, en katt kikade förbi idag. Jag satt i soffan och kollade på Joey ( jag och Toshi betar av den serien nu, han är ju bara störtskön) då jag tycke mig höra något ljud från grannlägenheten, som påminnde om en hund som grät. Typ en valp. Senare när jag går upp ur soffan för att hämta något ser jag en lite kissekatt på vår uteplats. Nyfiken som jag är tassade jag fram till veranda dörren och öppnade den. Kissen fick genast syn på mig och gjorde ett utfall att springa in i lägenheten. Jag hann precis stänga dörren. Kattstackarn... men jag kunde ju inte släppa in en vilt främmande katt, hur mycket jag än ville och hur söt och frusen den än såg ut. Kuperad svans hade den också... Iallfall, kissen satt och tryckte mot vår veranda dörr i säkert 15 minuter, jamandes och darrandes... och inte hade jag en smula mat hemma att ge åt den. Förutom polkagrisarna jag har i skafferiet, men jag tror inte kisse hade mått så bra av dem. Nåja, det slet i lillhjärtat på mig att ha den sötsaken sittandes utanför dörren men inte släppa in den... Nåja... tillslut begav den sig iväg iallfall, hem och in i värmen hoppas jag.
Stackars kissemiss utanför dörren får inte komma in... skar verkligen i hjärtat på mig att inte släppa in den jamandes, skakandes lilla katten. Men jag har ju ingen aning vad det är för katt... har den ett hem eller är det en herrelös katt? Å då vet man ju inte om den är sjuk eller bär på ohyra... nä, bäst var nog att hålla den ute.
Nu är det hög tid för mig att gå och sova. Toshi jobbar idag och jag har spenderat min dag med rätt mkt plugg, som alltid. Imorgon väntar prov på 60 nya kanjis igen och ett prov i Japansk kultur. Dock var den lektionen så jävla trist ( läraren får en vilja springa ut skrikandes ur klassrummet och aldrig återvända, med andra ord: boooorriiinnggg sensei) så jag minns knappt ett smack av vad hon babblade om. Att hon sen pratade i 110 och jag bara inte kan notera, kolla upp nya ord i lexikonet och förstå vad fan hon pratar om i den speeden gjorde ju inte saken bättre. Och det jävla häftet vi fick bestod av nästan enbart nya, konstiga, långa kanjis i liten text helt utan furigana. Furigana är hiragana skrivet ovanför kanjisen för dem som ännu inte bemästrar kanjis som en äkta Asiat. Alltså barn och studenter ( och då väldigt bra för oss Europeer). Ja, jag fattade noll. Det roliga i hela den här härvan är att jag, som hon vet inte bemästrar kanjin särskilt bra än, skulle läsa högt. Hela klassen fick hjälpa mig med i princip vart och ett av alla kanjis och i slutet fick jag en fin liten applåd. Fy vad pinsamt, men samtidigt måste jag skratta åt det. Men i slutändan kan jag bara konstatera: Den läraren är inte min favvo.
Nåja, God natt alla!
Mitt senaste tillskott i min Silver samling är den här lilla raringen:
WEED Orion! Handlar alltså om Silvers ( Gin ) son Orion och Orions bröder och syster. Dessutom är Silvers bror med. Jag menar- whaaaaat! Varför kasta in en brorsa till gamla Silver nu. Nåja, nostalgiskt, det är det :)
En annan kul grejj är all Anime på tv. Jag följer inte nya serier eller så, men när jag pluggar och vill ha lite ljud omkring mig brukar jag slå på tv:n och Animax som bakgrundljud. Ibland är det någon gammal serie jag tittat på som barn, som t ex denna gamla goding:
Galaxy Expressen 999!! Hell yeah :) Den serien är fortfarande ganska het här i Japan verkar det som. Utanför game centerna brukar de göra reklam på stora neonskyltar för denna anime, och den hyrs fortfarande ut i videobutikerna. Tror det finns en och annan uppföljare och filmer också... har inte fördjupat mig i ämnet. Silver är det dock dödstyst om förutom då jag trillar över de nya mangorna. Men ingen japan jag träffat hittils har nånsin hört talas om Ginga Nagareboshi Gin vilket gör mig väldigt besviken :(
Vidare fick jag finbesök idag :) Ni vet, "Gevalia, när du får oväntat besök". Fast " Whiskas, när du får oväntat besök". Ja, en katt kikade förbi idag. Jag satt i soffan och kollade på Joey ( jag och Toshi betar av den serien nu, han är ju bara störtskön) då jag tycke mig höra något ljud från grannlägenheten, som påminnde om en hund som grät. Typ en valp. Senare när jag går upp ur soffan för att hämta något ser jag en lite kissekatt på vår uteplats. Nyfiken som jag är tassade jag fram till veranda dörren och öppnade den. Kissen fick genast syn på mig och gjorde ett utfall att springa in i lägenheten. Jag hann precis stänga dörren. Kattstackarn... men jag kunde ju inte släppa in en vilt främmande katt, hur mycket jag än ville och hur söt och frusen den än såg ut. Kuperad svans hade den också... Iallfall, kissen satt och tryckte mot vår veranda dörr i säkert 15 minuter, jamandes och darrandes... och inte hade jag en smula mat hemma att ge åt den. Förutom polkagrisarna jag har i skafferiet, men jag tror inte kisse hade mått så bra av dem. Nåja, det slet i lillhjärtat på mig att ha den sötsaken sittandes utanför dörren men inte släppa in den... Nåja... tillslut begav den sig iväg iallfall, hem och in i värmen hoppas jag.
Stackars kissemiss utanför dörren får inte komma in... skar verkligen i hjärtat på mig att inte släppa in den jamandes, skakandes lilla katten. Men jag har ju ingen aning vad det är för katt... har den ett hem eller är det en herrelös katt? Å då vet man ju inte om den är sjuk eller bär på ohyra... nä, bäst var nog att hålla den ute.
Nu är det hög tid för mig att gå och sova. Toshi jobbar idag och jag har spenderat min dag med rätt mkt plugg, som alltid. Imorgon väntar prov på 60 nya kanjis igen och ett prov i Japansk kultur. Dock var den lektionen så jävla trist ( läraren får en vilja springa ut skrikandes ur klassrummet och aldrig återvända, med andra ord: boooorriiinnggg sensei) så jag minns knappt ett smack av vad hon babblade om. Att hon sen pratade i 110 och jag bara inte kan notera, kolla upp nya ord i lexikonet och förstå vad fan hon pratar om i den speeden gjorde ju inte saken bättre. Och det jävla häftet vi fick bestod av nästan enbart nya, konstiga, långa kanjis i liten text helt utan furigana. Furigana är hiragana skrivet ovanför kanjisen för dem som ännu inte bemästrar kanjis som en äkta Asiat. Alltså barn och studenter ( och då väldigt bra för oss Europeer). Ja, jag fattade noll. Det roliga i hela den här härvan är att jag, som hon vet inte bemästrar kanjin särskilt bra än, skulle läsa högt. Hela klassen fick hjälpa mig med i princip vart och ett av alla kanjis och i slutet fick jag en fin liten applåd. Fy vad pinsamt, men samtidigt måste jag skratta åt det. Men i slutändan kan jag bara konstatera: Den läraren är inte min favvo.
Nåja, God natt alla!
Kommentarer
Trackback
