Nio månader
Så, nu är jag gravid i nionde månaden. Går snart in i vecka 35. Den här graviditeten fortsätter att vara helt annorlunda från den med Alex. Jag tyckte att han rörde sig mycket inne i magen, men då hade jag ju uppenbarligen inte upplevt hur det är att ha den här lilla tösen i magen. Hon rör sig verkligen otroligt mycket, och vänder sig upp och ner med huvudet vartom varannat läkar besök. Nu senast låg hon med huvudet ner igen, men har fortfarande inte låst sig, så jag gissar att hon hinner vända sig ett par gånger till innan hon blir "fast".
Jag plågas just nu av rätt ordentligt med halsbränna och sura uppstötningar på nätterna, men tack vare medicin kan jag sova. Där ett tag fick jag knappt sova något alls. Usch så jäkla jobbigt. Och ibland blev halsbrännan så påtagande att jag var tvungen att kräkas. Inte roligt. Tycker som att jag har gjort min andel av kräkande de första månaderna av graviditeten. Men nu har det som sagt kommit under kontroll tack vare medicinen.
Ibland blir jag så otroligt utmattad ( speciellt om jag gjort något extraordinärt under dagen) att när jag sover mår jag så otroligt "dåligt" i kroppen att jag inte kan sova. Det är verkligen inte heller någon toppen kännsla, för det finns det inte något jag kan göra något åt, bara vänta på att det ska gå över. Jag kan vakna mitt i natten av att kroppen känns så otroligt tung och "sjuk", det känns ända ut i armarna. Jag kan bara försöka ta djupa andetag och vrida och vända på mig i väntan på att det ska gå över.
Nu gör jag min sista arbetsvecka och 3 arbetsdagar innan mamma ledigheten som jag går på den 31 Augusti. Känns skönt att jag snart får slappna av helt. Men jag kommer nog inte att göra några fler heldagar från och med nu tror jag. Min ersättningslärare är på plats så det räcker bra om jag är där på mornarna och lär upp honom, sedan kan jag fara hem fram mot lunch tid. Jag känner verkligen att jag behöver trappa ner då jag har fått ökat antal sammandragningar och lite värkar nu senaste veckan, och då har jag varit ledig. Vill verkligen inte riskera att lillan ska komma ut för tidigt.
Annars går graviditeten bra, lillan är pigg och glad och allt ser okej ut. Försöker att samla mina nerver inför den kommande förlossningen, som känns betydligt mycket mer skrämmande nu än förra ( och första) gången med Alex. Nu vet jag ju vilket helvete som väntar....
Nu måste jag hänga tvätten innan jag ska försöka vila lite innan älskade lilla Alex kommer hem från förskolan. Så, tills vidare - Mata ne!
