Mitt Japan

I forrgar var vi tillbaka pa sjukhuset for Alex 1 manads kontroll. Allt gick jattebra, han var sa go och snall hela tiden :) Allt var som det skulle, han har nu vaxt ganska rejalt ( tycker jag, blickar redan tillbaka pa hans nyfodda tid och hur liten och tanig han var da...), han vager nu lite mer an 4 kilo. Han ar sa sot med sina sma ben och armar som borjar fa det dar gulliga baby hullet :) Han ar pigg och glad (for det mesta), hoppar till av plotsliga ljud och ser sig omkring i varlden :) Ater gor han med en rasande aptit, bade mjolkersattning och brostmjolk. Pa natten ammar han var andra timma, men amningstillfallena har blivit kortare an de var fran borjan och det gar mycket smidigare nu vilket ar hemskt uppskattat av mig. Nar han var nyfodd och ett par veckor framat sa somnade han alltid mitt i allt och det var i princip omojligt att fa liv i lilla kraken igen. Nu haller han sig vaken och haller i sig mjolken i en san rasande takt att han ibland svaljer fel och hostar och spottar innan han gluffsar vidare igen. Det ar min lilla alskling Alex det ;)

Igar nar jag gosade med honom i famnen sa pressade han sig sjalv upp i staende stallning med hjalp av benen. Sa stolt mamma hjartat blev :) Han borjar fa mer muskler i sina sma kyckling ben :) Han tycker aven valdigt mycket om att sitta i mitt kna da jag haller honom bakom ryggen, sa att han far trana pa att halla upp huvudet sjalv. Han ar valdigt duktig pa att halla upp huvudet och vrida det at hoger och vanster. Han ser sa nojd ut da han far se sig omkring pa sin omgivning :)